Vetenskapsteori

Handledaren råder deltagarna till kursen i Dramapedagogik UE8000 att läsa på vetenskapsteori om man inte hållit på med det på ett tag. I mitt fall håller jag ju inte på med teorier speciellt mycket då jag är så praktiskt lagd. Därmed inte sagt att jag inte delar värden man avser bena upp och beskriva när det avser vetenskap.

http://www.vetenskapsteori.se

Denna sajt ska jag nu kolla upp innan gör en aktiv länk till plattformen.

Jag brukar ägna stor tid åt att begripa orden som ska användas, vad de verkligen har sitt ursprung.

Etymologisk söktjänst


Diskurs 
af lat. discursus, kringlöpande, kringströvande

Artilleri 
en avledning av . ffr. artill(i)er, utrusta, ställa i ordning, motsv. ett senlat. articulare af senlat. artieula l. articulum, dimin. af lat. ars, gen. artis, konst, o. med afs. på bet.-utvecklingen jämfört fr. engin (eng. engine), maskin, af lat. ingenium, snille (jfr äfv. fsv. konst, krigsmaskin, samt sv.
KONST ss. berverksterm). Men då i ffr. vid sidan af artill(i)er o. tidigare än detta förekommer ett liktydigt verb atillier, at(t)ilier (jfr mlat. attilleria, artilleri, äfvensom ffr. at(t)il jämte artil, m., (krigs-) redskap, vapen), så har man i det förra äfv. velat se en folketymologisk ombildning (med anslutning till fr. art) af det senare, hvars ursprung är okänt. 

ARTIFICIELL ar¹tifis¹iäl⁴ l. -fi⁴s-, äfv. -ä⁴l - - -siä'l DALIN), stundom ⁰¹⁰~, adj. -are (gradf. dock mindre br.). ( arte- WALLERIUS Min. 215(1747), Hygiea 1861 - 70 Reg. (1874). – artificial- (i ssg) G. MEIJER Præs. i Veta 1747, s. 6. I ä. tid brukades ordet i lat. form (med lat. böjning), t. ex. Evacuation (dvs. afföring) genom medicament, hwilken blifwer Artificialis nämdt. SPARRMAN Sund. sp. 138 (1642))

[jfr t. artificiell, af fr. artificiell, liksom eng. artificial af lat. artificialis, af artificium, yrke, konst, konstgrepp, af ars, konst (jfr ARTIST), o. facere, göra (jfr FAKTUM)]

[ARTIFICIELL 1]

1)

[jfr ä. eng. the best and most artificial way to make these tables, ffr. instruments mecaniques ou artificiels]

(†) som visar l. kräfver konstskicklighet; konstmässig. Artificiella eller Stora Navigation, som brukas uppå vidsträckta Sjö-Resor. CHIERLINSjöm. Y 3 a (1777).

[ARTIFICIELL 2]

2) med konst åstadkommen l. framställd ss. imitation af l. ersättning för ngt verkligt l. naturligt; konstgjord; imiterad; motsatt NATURLIG. Artificiella mineralvatten. Artificiella tänder. Artificiell belysning. Artificiel Marmor .. Tilredes af gips; är hårdt och af samma färgor, som marmor. WALLERIUS Min. 426 (1747). Artificiella Ängar. Almanach t. Lunds hor. 1772, s. B 6 b. Huru blifver man icke straxt flat, at se det förmenta Ärbara Könet äfvenväl fordomdags hafva köpt sig artificielle Skönhet. C.R.BERCH i 1 Saml. [file:A2401] 3: 321 (1773). Konsten efterapar naturen, och upvisar artificiella blommor, hvilka stundom ifrån de naturliga knapt kunna åtskiljas. FISCHERSTRÖM 2: 171 (1780). De artificiella respirationsrörelserna. C. LOVÉN i Hygiea 1866, s. 429. Konstgödning eller artificiella gödningsämnen. JUHLIN-DANNFELT 126 (1886).Artificielt silke. Patent nr 6569 (1896). – särsk.

[ .a]

a) astr. i uttr. artificiell horisont, horisontell speglande yta (i sht af olja l. kvicksilfver) hvilken vid observationer ersätter den naturliga horisonten, då denna är bortskymd; jfr KVICKSILFVER-, OLJE-HORISONT. En Ängelsman Hr. Serson (har) nyligen uptänkt et bekvämt sätt at få en artificiell Horizont. CORVIN Styrm. 186 (1756). LINDHAGEN Astr. 354 (1860). R. NISSEN i NF (1876).

[ .b]

b) med. i uttr. artificiell igel; jfr KOPP-GLAS, -SNÄPPARE. Mil. förf. saml. 5: LXI (efter handl. fr. 1864). Artificiella igeln .. består af ett cirkelrundt, skärande instrument, ett slags fin cirkelsåg .. (o.) en cylinder af glas med tätt slutande piston .. (som) lyftes .. i höjden, .. (hvarvid) blodet uppsuges i glascylindern. C. J. ROSANDER i NF 8: 1347 (1884).

[ .c]

c) telegr. o. telef. i uttr. artificiell ledning l. linje, kompensationsledning. N. L. H. JOHANSON i Tekn. tidskr. 1894, A. M s. 68.

[ .d]

d)

[jfr lat. probationes artificiales, fr. preuves artificielles]

(föga br.) jur. i uttr. artificiell bevisning, bevisning som ej stöder sig på direkta bevis utan på andra skäl o. grunder. Trompeten 1812, s.319. Är artificiel bevisning användbar (mot klander af testamente, som ej blifvit tisgfördt) ..? Tidskr. f. lagstiftn. 1886, s. 652.

[ .e]

e) närmande sig 4; i vissa uttr. för att beteckna ngt ss. ej öfverensstämmande med den sanna l. fulla verkligheten men likväl antaget o. tillämpadt af bekvämlighets- l. lämplighetsskäl.

[ .e.α]

α) i uttr. artificiellt system, om vetenskapligt system uppgjordt i klassificerande osv. syfte utan (strängt o. allsidigt) iakttagande af naturliga släktskapsförh. o. d. LINDBLOM Log. 223 (1836). Linné (följde) .. det artificiella systemet; som varande det enda som objectivt kunde framställas .. (men) insåg därjemte ganska klart, att det måste vika för ett naturligt. FRIES Utfl. 1: 235 (1843). LYTTKENS o. WULFF Ljudl. Föret. V1885; om fonetiskt system).

[ .e.β]

β) astr. (†) i uttr. artificiell dag, om halfdygn (under hvilket solen är öfver horisonten); motsatt naturlig dag, (hel) dygn. CORVINStyrm. 31 (1756). Til den artificiele dagen räknas tolf lika stora timar, och äfven så många til natten. MELANDERHJELM Astr. 2: 245 (1795).

[ 3]

3)

[jfr ä. eng. bawme .. that ran through pipes artyfyciall]

(†) i allm. framställd med konst utan bibegrepp af imitation l. substitution. De artificielle varor, af händer tillvärckade, som igenom vahnan blifvit äfven så nödvändige, som de naturlige. HÖPKEN 2: 684 (1771). jfr ARTIFICIAL-HISTORIA.

[ 4]

4) oeg. o. bildl., vanl. med klandrande bibet.: på konstlad väg framkallad; konstlad, onaturlig; "gjord"; motsatt NATURLIG. Banco-zedlar, hvilcka af olika egenskap emot gull och silfver icke kunde behålla någorlunda värde än igenom en artificielle operation. HÖPKEN 2: 654(1765). D. V. SCHULZENHEIM i Ad. prot. 1789, s. 848. Den, om jag så må säga, artificiella entusiasmen för denne furste, om hvilken vi hört och trott så mycket, men ännu sett så litet. TROLLE-WACHTMEISTER 1: 242 (c. 1850). Struphufvudets delar måste .. (med strupspegeln) betraktas under mer eller mindre artificiela förhållanden. SETTERBLAD Mackenzie 39 (1887). Fordom brukades sannol. i st. för d. o. ngn gg artificiös

[jfr t. artificiös, af fr. artificieux; jfr äfv. eng. artrtificious; af lat. artificiosus, af artificium]

; jfr SWEDBERG Schibb. 251 (1716).

INDUKTION

av lat. inductio (gen. ōnis), till p. pf.-stammen i inducere (se INDUCERA)]vbalsbst. till INDUCERA.

[INDUKTION 1]

1) (†) yrkande, framställt krav; Jfr INDUCEFA 3. Ryssernas.. oskälige inductioner. WIDEKINDI KrijgH 7O1 (1671). PFEIFFER (1837) .

[INDUKTION 2]

2) motsv. INDUCERA 4: tankeakt varigm man från enskilda kända fall sluter sig till en allmän lag l. ett allmänt förhållande; vetenskaplig metod som går från det mera speciella o. individuella till det mera generella o. allmänna.
 Aristoteles leder sig.. genom inductioii från det omedelbart givna till det allmänna begreppet. 

INDUCERA in¹dωse⁴ra l. -du, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr INDUKTION

[jfr t. induzieren, eng. induce, fr. inducer; av lat. inducere, av in. (se IN-, pref.¹) o. ducere, draga (jfr TE, draga, begiva sig)]

[INDUCERA 1]

1) (numera bl. ngn gg i fackspr., särsk.med.) införa; inleda. SWEDBERG Schibb. 277 (1716). Af denna ingång (om S:t Mårtens flykt till gåshuset) inducerade Prästen .. i Söndagsens Evangelium detta thema: Gåsestekens vändande, såsom en sinnebild på syndares omvändelse. RYDENPon. toppidan 287 (1766). (Struptuberkulos) är en mycket vanlig sjukdom, som i regel induceras af en lungtuberkulos. LbKir. 2: 320 1922.

[INDUCERA 2]

2) (†) (i en diskussion) anföra (ngt SS. motivering för en uppfattning l. ss. invändning mot ngt som yttrats o. d.); invända, göra det inkastet (att osv.); jfr INFÖRA 6. RP 2: 154 1632. Dher uppå blef debatterat om Kongl. M:t hafver en rättmätig orsak till att föra krig emot Spanien .. Grefve Per mente jaa, och inducerade religionen pro fundamento (dvs. ss. skäl). Därs. 157.

[INDUCERA 3]

3) (†) (medelst anförda skäl) förmå (ngn till ngt). OxBr. 10: 24o 1617. (Riddderskapet o. adeln ville) söka medh skiähl inducera dhe andre Stenderne till detsamma (dvs. att samtgcka till utskrivningen). RARP 10: 101 (1668). EKBOHRN (1868) .

[INDUCERA 4]

4) medelst induktion (Se d. o. 2) härleda äv (en lag o. d. ur givna fakta) l. komma till (en viss uppfattning). PFEIFFER 1837.Materialismen (är) ingalunda .. en ur fakta inducera doktrin, utan tvertom en filosofisk, eller rättar en apriori antagen hypotes. REIN Psyk. I: 2321876. NF 1883.

[INDUCERA 5]

5) fys. om magnetfält l. elektrisk ström: alstra l. framkalla (elektrisk ström i en sluten ledare l. magnetism i en kropp). Inducerad ström, induktionsström. WREDE ÅrsbVetA 1840, s.118. FOCK 1Fys. 628 (1855). En elektrisk ström kan induceras av en annan eller av en magnet. SvD(A) 1931, nr 238, s. 4.

[INDUCERA 6]

psykiatr. i p. pf. i uttr. inducerad sinnessjukdom, sinnessjukdom som uppkommit gm psykisk invärkan från annan sinnessjuk.