Drama in education

Jag har precis avslutat sista lektionen på det här momentet av en 15 p. kurs i Drama. Eller är det Drama som är huvudäment? Kanske är det didaktik? Jag känner mig lite förvirrad. Klart det inte är Drama. Det är Drama som ett verktyg. Men kan man ta till drama basra så där utan förkunskaper. Ja,jo... Det här är ju den andra delen av kursen. De första 7,5 behandlade ju kanske mer praktiskt Drama. Vad gör man om en kursdeltagare inte har alla hästar i stallet. Säger man till den personen det? Knappast. Det skulle såra allt för mycket. Man skulle framstå som ond. Ingen vill vara ond. Jag väljer att tänka , nu när kursen är över, att allt har en mening. Den deltagare jag har i åtanke kommer alltid få bli bilden av min insikt vad Viola Spolin menar med fokus. Spolin beskriver tre moment i ett dramapass som inte får negligeras. Nämligen först av allt fokus. Inte som det primära målet utan som en förutsättning för att få till en dramalektion av vikt och kvalitet. Därefter beskriver hon side-coach och reflektion av det som skätt. Den här personen jag nämnde, hon läcker fokus hela tiden, om man kan uttrycka sig så. HOn babblar hela tiden, ja jag använder ordet babbla, som låter så fult, men fan, hon svamlar och ingen fattar vad hon säger , eller alla fattar att hon inte fattar det man ska fatta! Måste man bereda den här kursen till alla de som tycktes kunna tillgodogöra sig den? Jag antar att det är policyn. Som vanligt när detk ommer till det negativa med samma rättigheter för alla. Det gör att en person som uppenbarligen inte kan tillgodogöra sig kursen gör det omöjligt för de andra deltagarna att arbeta sig igenom övningarna med fokus och inlevelse... Nu ska jag laga äggsås till alaska polloken och den kokta potatisen och fundera över huruvida Pollck som i fisk har något gemensamt med Pollock som i konstnär som röker fimpar och skvätter färg samtidigt.