Så hade vi då ett gott samtal som avlsutning på scenisk gestaltning vid Lärarhögskolan. Gott i dubble bemärkelse. Mögelostsmeten som Anna rört ihop och de små söta rödakorsethjärtana gifte sig i munnen på mig tillsammans med den halvsöta ekologiska vinglöggen vid namn Tindra. Som avslutning de väl blanserade mandarinerna som Sofia medtagit. De fräshade upp munhålan från mögel och fick takarna att glimma i takt med tindraglöggens allt avtagande alkoholpåverkan. Men det här var ju bara det uppenbara i samtalet.
Det bestående är jonglerandet mellan våra tankar och upplevelser som vi delade med oss av. På väg till träffen kände jag mig som värsta "fan vad heter det där konstiga ordet nu då som låter som en operatitel meta...mozzapat.. nej jag ger upp men det betyder människo-ogillare". Var så himla förbannad på alla slöa individer som bara gör det de absolut måste eller än mindre. Då talar jag inte om eleverna i skolan jag arbetar jag talar om vuxna. När jag ställde mig upp för en gammal tant på tunnelbanan, blev hon så sjukt förvånad, tackade mig med blickar under hela resan därefter till Thorhildsplan. Vad är det som har hänt i vårt samhälle. Jag gillar det inte.
Men jag gillade samtalet vi hade i det svarta rummet. Det gav mig något och jag ser fram emot kursen i Konflikthantering. Så ska jag då skriva min fortfölj. Eller fylla min fortfölj. Har ännu inte bestämt mig för om det ska vara en äkta i läder som blir snyggare ju mer man sliter den och som står emot våta och slag. Eller ska jag ta en med aluminium, kylig och evigt hållbar. Stryka medhårs, skriva det som förväntas av mig, en aning personligt en aning kritiskt och en aning uppriktigt... Hm ska fundera på saken, så som jag nu för tiden gör efter KBT och anra samhällsinsatser för att tygla min impulsivitet. På gränsen till medioker blir jag nog emellanåt. Men jag mår bra, min familj mår bra och jag har ju kvar impulsiviteten när minst jag anar det...
Ska väcka sonen nu för att lyssna på radions kalender och sedan glida över till TV-sändningen, ska banne mig skriva ett manus till nästa års kalender så jag har gjort något för att undvika en ytterligare skitkalender.
Det bestående är jonglerandet mellan våra tankar och upplevelser som vi delade med oss av. På väg till träffen kände jag mig som värsta "fan vad heter det där konstiga ordet nu då som låter som en operatitel meta...mozzapat.. nej jag ger upp men det betyder människo-ogillare". Var så himla förbannad på alla slöa individer som bara gör det de absolut måste eller än mindre. Då talar jag inte om eleverna i skolan jag arbetar jag talar om vuxna. När jag ställde mig upp för en gammal tant på tunnelbanan, blev hon så sjukt förvånad, tackade mig med blickar under hela resan därefter till Thorhildsplan. Vad är det som har hänt i vårt samhälle. Jag gillar det inte.
Men jag gillade samtalet vi hade i det svarta rummet. Det gav mig något och jag ser fram emot kursen i Konflikthantering. Så ska jag då skriva min fortfölj. Eller fylla min fortfölj. Har ännu inte bestämt mig för om det ska vara en äkta i läder som blir snyggare ju mer man sliter den och som står emot våta och slag. Eller ska jag ta en med aluminium, kylig och evigt hållbar. Stryka medhårs, skriva det som förväntas av mig, en aning personligt en aning kritiskt och en aning uppriktigt... Hm ska fundera på saken, så som jag nu för tiden gör efter KBT och anra samhällsinsatser för att tygla min impulsivitet. På gränsen till medioker blir jag nog emellanåt. Men jag mår bra, min familj mår bra och jag har ju kvar impulsiviteten när minst jag anar det...
Ska väcka sonen nu för att lyssna på radions kalender och sedan glida över till TV-sändningen, ska banne mig skriva ett manus till nästa års kalender så jag har gjort något för att undvika en ytterligare skitkalender.
Kommentarer