Fortsätt till huvudinnehåll

Gömmer humor fula sidor av berättaren?


Läste följande på en av mina andra bloggar

Gömmer humor fula sidor av berättaren?

Då tänkte jag - va har jag skirvit det här, men det var ju tankeväckande, och så mindes jag just då när jag gick och grubblade på humor. Så nu flyttar jag över tankarna till den här bloggen som handlar om teater.
-.....

Läser för tredje gången en uppsats av Michael Billig; Humour and hatred; the racist jokes of Ku Klux Klan. Jag fick en tanke som jag vill konkretisera. De flesta dramaövningar av uppvärmningskaraktär har ett moment av delaktighet inbyggt i sig för att förebygga att man kan förnedra eller förolämpa någon i rummet. Exempelvis leken, Alla som... där man står i mitten av ringen och saknar en sittplats och man uttrycker en åsikt eller ett faktum och alla som håller med om det sagda ska byta plats med varandra varpå den i mitten ska försöka få tag i en sittplats. Den som sist finner en sittplats får då ställa sig i mitten och komma med ett påstående. Exempel på detta kan då vara:
Alla som har jeans på sig - byter plats
Alla som älskar vaniljglass - byter plats
Alla som har varit i Bulgarien byter plats.
Låt säga nu att det är jag som står i ringens mitt och säger, alla som är flintskalliga byter plats! Det går ju inte för jag är inte flintskallig. På så sätt förhindrar man uttryck som
Alla som är oskuld byter plats
Alla som hatar det här skolämnet byter plats och så vidare. I början beskriver jag den här reglen och ingen lägger större vikt vid den förrän det uppstår en fråga som någon kanske inte vill besvara varpå jag omgående frågar personen i mitten om han eller hon inser att det gäller även han eller henne. Då skrattar man och säger förlåt, blir lite förlägen och börjar om.
Ska man skämta om någon eller något ska man inse att man själv borde inbegripas och vara objektet i skämtet som det skrattas åt.
Så där ja nu blev förhållningssättet enkelt för mig. Därmed inte sagt att man lyckas vara rolig eller pricksäker eller ens etisk för det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Grekisk mytologi

Illustration av Giovanni Caselli Illustration från boken Grekisk Mytologi av Giovanni Caselli. Författare till boken är Michael Gibson Här nedan finns en länk till en beskrivning på nätet som verkar okay, jag känner inte till den annat än att jag fann ytterligare bekräftelse på den berättelse jag kände till om Dionysos. grekisk-mytologi-del-6 Det finns även del 1-5 skrivna av LottaU. Jag var på jakt efter myten om Dionysos med tanke på Teater och fann att han blev fostrad av Athamas och Ino. Ino var syster med Dionysos mor Semele som blev dödad pga av den svartsjuka Hera.

Drama - forum och rollspel med didaktisk inriktning

Litteraturlista för kursen Boal, A. (1992). Games for actors and non-actors. Oxford: Routledge. (247 sid.) Byréus, K. (2001). Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Utbildningsförlaget. (180 sid.) Byréus, K. (1998). Stormens öga. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. Grünbaum& Lepp Dracon i skolan, Drama, konflikthantering och medling och Lennér-Axelsson, B. & Tylefors, J. (1996). Om konflikter. Stockholm: Natur och Kultur. (327 sid.) Nilsson, B. & Waldemarsson, A-K. (1991) Rollspel i teori och praktik. Lund: Studentlitte-ratur. (141sid.) Nordenmark, L. & Rosén M. (2009) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola Stockholm: Liber Steinberg (1994) Aktiva värderingar för 2000-talet (150 sid) Valbar litteratur Engelstad A.(2001) De undertryktes teater, Når tilskueren blir deltaker Rosenberg, Marshall, B (2003) Lära för livet. Nonviolent communication i skolan; för bättre resultat, färre konflikter och fördjupade relationer. Svensbyn...

ARTs-Based Research Methods - forskarutbildningskurs vid SU Litteratursökningen

Litteraturlista 2014-11-05    CeHum/ERG The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods Barone, T. (2008). Arts-based Research. In L.M. Given (ed.) , p. 29-32. London: SAGE Publ. (4 s.) Irwin, R.L. (2008). A/R/Tography. In L.M. Given (ed.), p. 26-29. London: SAGE Publ. (4 s.) Knowles, J.G. & Cole, A.L. (2008). Arts-informed Research. In L.M. Given (ed.) p. 32-35. London: SAGE Publ. (4 s.) Barrett, J. R. (2009). Narrative inquiry and indelible impressions – a commentary. In M. S. Barrett & S. Stauffer (Eds.), Narrative inquiry in music education: Troubling certainty (pp. 195–199). New York: Springer.(4 s.) Eftersom det bara är fyra sidor ska jag gå till biblioteket och kopiera dessa. Men jag lyckades via Google Schoolar att kopiera ihop två av dessa fyra sidor, 195 och 196. Borgdoff, Henk. (2010). Where are we today? The state of the art in artistic research. Forskning och kritik – granskning och recension av konstnärlig for...