Fortsätt till huvudinnehåll

Gömmer humor fula sidor av berättaren?


Läste följande på en av mina andra bloggar

Gömmer humor fula sidor av berättaren?

Då tänkte jag - va har jag skirvit det här, men det var ju tankeväckande, och så mindes jag just då när jag gick och grubblade på humor. Så nu flyttar jag över tankarna till den här bloggen som handlar om teater.
-.....

Läser för tredje gången en uppsats av Michael Billig; Humour and hatred; the racist jokes of Ku Klux Klan. Jag fick en tanke som jag vill konkretisera. De flesta dramaövningar av uppvärmningskaraktär har ett moment av delaktighet inbyggt i sig för att förebygga att man kan förnedra eller förolämpa någon i rummet. Exempelvis leken, Alla som... där man står i mitten av ringen och saknar en sittplats och man uttrycker en åsikt eller ett faktum och alla som håller med om det sagda ska byta plats med varandra varpå den i mitten ska försöka få tag i en sittplats. Den som sist finner en sittplats får då ställa sig i mitten och komma med ett påstående. Exempel på detta kan då vara:
Alla som har jeans på sig - byter plats
Alla som älskar vaniljglass - byter plats
Alla som har varit i Bulgarien byter plats.
Låt säga nu att det är jag som står i ringens mitt och säger, alla som är flintskalliga byter plats! Det går ju inte för jag är inte flintskallig. På så sätt förhindrar man uttryck som
Alla som är oskuld byter plats
Alla som hatar det här skolämnet byter plats och så vidare. I början beskriver jag den här reglen och ingen lägger större vikt vid den förrän det uppstår en fråga som någon kanske inte vill besvara varpå jag omgående frågar personen i mitten om han eller hon inser att det gäller även han eller henne. Då skrattar man och säger förlåt, blir lite förlägen och börjar om.
Ska man skämta om någon eller något ska man inse att man själv borde inbegripas och vara objektet i skämtet som det skrattas åt.
Så där ja nu blev förhållningssättet enkelt för mig. Därmed inte sagt att man lyckas vara rolig eller pricksäker eller ens etisk för det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

ARTs-Based Research Methods - forskarutbildningskurs vid SU Litteratursökningen

Litteraturlista 2014-11-05    CeHum/ERG The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods Barone, T. (2008). Arts-based Research. In L.M. Given (ed.) , p. 29-32. London: SAGE Publ. (4 s.) Irwin, R.L. (2008). A/R/Tography. In L.M. Given (ed.), p. 26-29. London: SAGE Publ. (4 s.) Knowles, J.G. & Cole, A.L. (2008). Arts-informed Research. In L.M. Given (ed.) p. 32-35. London: SAGE Publ. (4 s.) Barrett, J. R. (2009). Narrative inquiry and indelible impressions – a commentary. In M. S. Barrett & S. Stauffer (Eds.), Narrative inquiry in music education: Troubling certainty (pp. 195–199). New York: Springer.(4 s.) Eftersom det bara är fyra sidor ska jag gå till biblioteket och kopiera dessa. Men jag lyckades via Google Schoolar att kopiera ihop två av dessa fyra sidor, 195 och 196. Borgdoff, Henk. (2010). Where are we today? The state of the art in artistic research. Forskning och kritik – granskning och recension av konstnärlig for...

En utredning om en gymnasieskola för alla SOU2016:77 har besvarats.

Jag skriver för tillfället på en magisteruppsats vid Södertörn om praktisk kunskap. Där tar jag spjärn mot den aktuella utredningen. Jag förvånas över att man inte tar större hjälp och råd från esteterna själva. Nu har i alla fall jag och min kollega Anneli besvarat den med våra synpunkter. Dessutom adderade jag några synpunkter till dramalärare i högre utbildnings remissvar. Nu gäller det att man öppnar upp för ett nytt sätt att se på skolans indelning i ämnen, kurser och metod. De punkter vi föreslog att de ska undersöka: ·       Vi stödjer förslaget om att införa ett estetiskt ämne i alla de nationella programmen i gymnasieskolan med krav på ämnesplan och behöriga lärare. ·       Vi ställer oss tveksamma till att begränsa dessa till endast två ämnen. ·       Vi efterlyser tydlighet avseende om man ser på de estetiska ämnena som en metod för en pågående bildningsresa för alla människor eller om m...

Vetenskaplig publicering?

Vad räknas som vetenskaplig publicering? Ja det kan man fråga sig, men jag fann denna formulering vid Umeå universitet De krav som ställs för att man i DiVA ska registrera sig som författare till en artikel är detsamma som gäller generellt vid vetenskaplig publicering. Ur riktlinjer för vetenskaplig publicering fastställda av Medicinska fakultetsnämnden vid Umeå universitet den 23 april 2008: Meriterad till författarskap är den som: lämnat påtagliga och intellektuella bidrag till projektets idé och design eller datainsamling, analys och tolkning av data skrivit utkast till artikeln, eller kritiskt reviderat utkastet vad avser intellektuellt viktigt innehåll slutligt godkänt artikeln inför publicering Punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga vara uppfyllda. Den som uppfyller kvalifikationerna enligt punkterna 1–3 ovan skall vara medförfattare. En forskare som nämns i en artikel som "collaborator" eller gett underlag till en artikel via en "study group" sk...