Fortsätt till huvudinnehåll

Den som ändå kunde ryska!

Stanislavskij, Konstantin, honom skulle jag vilja uppleva utifrån hans verkliga uttryck! Tur att mannen min talar ryska, ska samla det som jag verkligen vill ha förstahansdöversättning av för att ödmjukt fråga honom. Det har ju sagts länge och väl att Stanislavskij blivit missförstådd på grund av översättningsfel både på engelska och svenska. Mycket troligt, känner jag direkt. I boken En skådespelares arbete med sig själv, vars originaltitel heter Rabota aktera nad soboj (1937)  sid 190 står om en flicka som accepterar en träbit som docka varpå hon "omfattade träbiten med hela sin moderliga ömhet" omfattade? Det heter ju omfamnade, känns inte okay när nu Stanislavskij själv tyckt varit så noga med att verkligen förmedla något autentiskt och enkelt, dock otroligt svårt och ogripbart. Här känns det som slarv. Martin Kurtén har översatt texter som samlats till en utgåva med namnet Att vara äkta på scen. Han nämner uppleva, upplevelse och upplevande som svåra att översätta. Ordet på ryska är "perezivanie"
Enligt google översätter man enligt nedan:
upplevelse           опыт

inlevelse              сопереживаниеta
genomleva
eller gå igenom    пережить
ta vid sig             проверить на
leva                     жить
leva ut                прожить
hämtad från en hemsida modersmal.ryska.com



Men hur visste jag vad jag skulle söka på? Jo jag frågade min personliga tolk, som behärskar ryska, spanska, svenska, engelska och lite turkiska. Han menar att

"perezivanie" kommer av "perezivad"
och det betyder att man tar vid sig, hård (jag har antecknat hård, vet inte om det är uttal eller hur man upplever det man tar vid sig av) uttrycker låter en aning fjärmande, alltså korrelerar det med Brecht och Kinesisk tradition.
Så "pere-" betyder gå igenom, genomleva, "utleva" något vi inte säger på svenska utan vi säger leva ut, men då kanske det blir en annan betydelse.

Så dagens forskare kritiserar tidigare men gör i princip samma typ av fel - och det ska man kalla vetenskap!?


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

ARTs-Based Research Methods - forskarutbildningskurs vid SU Litteratursökningen

Litteraturlista 2014-11-05    CeHum/ERG The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods Barone, T. (2008). Arts-based Research. In L.M. Given (ed.) , p. 29-32. London: SAGE Publ. (4 s.) Irwin, R.L. (2008). A/R/Tography. In L.M. Given (ed.), p. 26-29. London: SAGE Publ. (4 s.) Knowles, J.G. & Cole, A.L. (2008). Arts-informed Research. In L.M. Given (ed.) p. 32-35. London: SAGE Publ. (4 s.) Barrett, J. R. (2009). Narrative inquiry and indelible impressions – a commentary. In M. S. Barrett & S. Stauffer (Eds.), Narrative inquiry in music education: Troubling certainty (pp. 195–199). New York: Springer.(4 s.) Eftersom det bara är fyra sidor ska jag gå till biblioteket och kopiera dessa. Men jag lyckades via Google Schoolar att kopiera ihop två av dessa fyra sidor, 195 och 196. Borgdoff, Henk. (2010). Where are we today? The state of the art in artistic research. Forskning och kritik – granskning och recension av konstnärlig for...

En utredning om en gymnasieskola för alla SOU2016:77 har besvarats.

Jag skriver för tillfället på en magisteruppsats vid Södertörn om praktisk kunskap. Där tar jag spjärn mot den aktuella utredningen. Jag förvånas över att man inte tar större hjälp och råd från esteterna själva. Nu har i alla fall jag och min kollega Anneli besvarat den med våra synpunkter. Dessutom adderade jag några synpunkter till dramalärare i högre utbildnings remissvar. Nu gäller det att man öppnar upp för ett nytt sätt att se på skolans indelning i ämnen, kurser och metod. De punkter vi föreslog att de ska undersöka: ·       Vi stödjer förslaget om att införa ett estetiskt ämne i alla de nationella programmen i gymnasieskolan med krav på ämnesplan och behöriga lärare. ·       Vi ställer oss tveksamma till att begränsa dessa till endast två ämnen. ·       Vi efterlyser tydlighet avseende om man ser på de estetiska ämnena som en metod för en pågående bildningsresa för alla människor eller om m...

Vetenskaplig publicering?

Vad räknas som vetenskaplig publicering? Ja det kan man fråga sig, men jag fann denna formulering vid Umeå universitet De krav som ställs för att man i DiVA ska registrera sig som författare till en artikel är detsamma som gäller generellt vid vetenskaplig publicering. Ur riktlinjer för vetenskaplig publicering fastställda av Medicinska fakultetsnämnden vid Umeå universitet den 23 april 2008: Meriterad till författarskap är den som: lämnat påtagliga och intellektuella bidrag till projektets idé och design eller datainsamling, analys och tolkning av data skrivit utkast till artikeln, eller kritiskt reviderat utkastet vad avser intellektuellt viktigt innehåll slutligt godkänt artikeln inför publicering Punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga vara uppfyllda. Den som uppfyller kvalifikationerna enligt punkterna 1–3 ovan skall vara medförfattare. En forskare som nämns i en artikel som "collaborator" eller gett underlag till en artikel via en "study group" sk...