Fortsätt till huvudinnehåll

Att reflektera något utan ljuskällan

Ja rubriken satt jag och grunnade på en stund. Jag har svårt att reflektera i nuläget. Jag vet att jag efter att ha läst Boal blev fylld av reflektioner och aha-upplevelser. Dessa spred jag på lösa papperslappar. Måste städa skrivbordet, kistan, hyllan och väskan, och finna dessa spontana uttryck.

Men innan dess kan jag ju leta på nätet, efter mina spontana uttryck: fann detta på facebook under min profil.


Läste Augusto Boal igen. Inser hur otroligt mycket jag minns från den boken utan att begripa att det var hans berättelser allihopa. Som jag sedan berättat för Fyran när han vill göra Jackassfilmer och jag berättar om osynlig teater och vad det innebär och vad man bör undvika. Häftigt. Att många av övningarna ju ligger till grund för Keith Johnson och teatersport men att han valt ett annat utgångsläge och därmed ett annat vokabulär. Revolutionen av självet snarare än av omgivningen.
Boals bok är från 70-talet, han berättar att Haitis främsta exportvara är blod, han frågar sig varför vi inte frågoar oss vem som producerar blod för att exportera det. Skamligt, så jävla skamligt detta förbannade kapitalistiska system.

Så där det får räcka, nu skajag organisera frågorna 1-3 gällande litteraturen och mina svar till dessa.

I boken Samhälle utan skola Lögnen om skolans nödvändighet av Ivan Illich står om Paulo Freire. Han upptäckte att vilken vuxen som helst kan lära sig läsa på omkring fyrtio timmar om de första ord han eller hon dechiffrerar är laddade med politiskt innehåll. boken jag hänvisade till är från 1970. Där står vidare om myten om värdenas mätbarhet. De institutionaliserade värden skolan förmedlar är kvantifierade. Skolan inför de unga i en värld där allting kan mätas, inklusive deras fantasi, ja till och med människan själv. Skolan gör anspråk på att uppdela kunskapen i ämnen, att i eleven bygga in en lärokurs. Människor som underkastar sig andras normer för att mäta sin egen personlighet  tillämpar snart samma måttstock på sig själva. Människor som har skolats ner till den rätta  formatet låter den omätliga erfarenheten glida sig ur händerna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

ARTs-Based Research Methods - forskarutbildningskurs vid SU Litteratursökningen

Litteraturlista 2014-11-05    CeHum/ERG The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods Barone, T. (2008). Arts-based Research. In L.M. Given (ed.) , p. 29-32. London: SAGE Publ. (4 s.) Irwin, R.L. (2008). A/R/Tography. In L.M. Given (ed.), p. 26-29. London: SAGE Publ. (4 s.) Knowles, J.G. & Cole, A.L. (2008). Arts-informed Research. In L.M. Given (ed.) p. 32-35. London: SAGE Publ. (4 s.) Barrett, J. R. (2009). Narrative inquiry and indelible impressions – a commentary. In M. S. Barrett & S. Stauffer (Eds.), Narrative inquiry in music education: Troubling certainty (pp. 195–199). New York: Springer.(4 s.) Eftersom det bara är fyra sidor ska jag gå till biblioteket och kopiera dessa. Men jag lyckades via Google Schoolar att kopiera ihop två av dessa fyra sidor, 195 och 196. Borgdoff, Henk. (2010). Where are we today? The state of the art in artistic research. Forskning och kritik – granskning och recension av konstnärlig for...

En utredning om en gymnasieskola för alla SOU2016:77 har besvarats.

Jag skriver för tillfället på en magisteruppsats vid Södertörn om praktisk kunskap. Där tar jag spjärn mot den aktuella utredningen. Jag förvånas över att man inte tar större hjälp och råd från esteterna själva. Nu har i alla fall jag och min kollega Anneli besvarat den med våra synpunkter. Dessutom adderade jag några synpunkter till dramalärare i högre utbildnings remissvar. Nu gäller det att man öppnar upp för ett nytt sätt att se på skolans indelning i ämnen, kurser och metod. De punkter vi föreslog att de ska undersöka: ·       Vi stödjer förslaget om att införa ett estetiskt ämne i alla de nationella programmen i gymnasieskolan med krav på ämnesplan och behöriga lärare. ·       Vi ställer oss tveksamma till att begränsa dessa till endast två ämnen. ·       Vi efterlyser tydlighet avseende om man ser på de estetiska ämnena som en metod för en pågående bildningsresa för alla människor eller om m...

Vetenskaplig publicering?

Vad räknas som vetenskaplig publicering? Ja det kan man fråga sig, men jag fann denna formulering vid Umeå universitet De krav som ställs för att man i DiVA ska registrera sig som författare till en artikel är detsamma som gäller generellt vid vetenskaplig publicering. Ur riktlinjer för vetenskaplig publicering fastställda av Medicinska fakultetsnämnden vid Umeå universitet den 23 april 2008: Meriterad till författarskap är den som: lämnat påtagliga och intellektuella bidrag till projektets idé och design eller datainsamling, analys och tolkning av data skrivit utkast till artikeln, eller kritiskt reviderat utkastet vad avser intellektuellt viktigt innehåll slutligt godkänt artikeln inför publicering Punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga vara uppfyllda. Den som uppfyller kvalifikationerna enligt punkterna 1–3 ovan skall vara medförfattare. En forskare som nämns i en artikel som "collaborator" eller gett underlag till en artikel via en "study group" sk...