Fortsätt till huvudinnehåll

Andra tillfällets anteckningar

Namnlekar med gruppen i en cirkel.

Var och en berättar bakgrunden till sitt tilltalsnamn.

Jag själv heter Marie, mamma och pappa var inte överens. I dopbeviset står det Marie då pappas släkt var starkare, men mammas påverkan var förstås större varför Maria är namnet jag bar till fjorton års ålder. Då gjorde jag min debut i den teatergrupp som skulle komma att förändra inte bara mitt tilltalsnamn till lite mer farliga Marie utan hela mitt liv.

Anna är född samma dag hon numer också har namnsdag, den nionde december, med det var inte den verkliga anledningen utan någon annan, relaterad till mormor i Luleå tror jag, fasiken jag minns ej.

Minns dock Annikas bakgrundhistoria. Hennes syster ville att hon skulle hetta Pippi, efter allas vår Långstrumpa, men, nej! det var inte ett propert namn enligt modern som dock kompromissade med sitt barn och lät lillasyster heta Annika, Pippis bästa vän.


Var och en lägger till ett snyggt passande efternamn till sitt tilltalsnamn

Så som ett epitet eller avatar eller vad det nu heter - skapa lite stjärnglans kring ditt tilltalsnamn så att det låter snyggt och är gångbart och också berättar något om dig själv och som Gunilla påpekade; försök att undvika något nedlåtande, vi tycks ha lättare för det än för att berömma oss själva.

Hm! Jag skulle denna dag kunna kalla mig Marie Manlig, inte för att det behöver samma initial, men känner mig stark och fokuserad och det som förknippas med manliga egenskaper, därmed inte sagt att jag håller med.

En deltagare, den som satt i ringen innan Anna kallade sig för Anette Akrobat, det fanns inte något formkrav i beskrivningen men det är lätt att man tar till exempelvis rim eller allitteration.
Det lustiga i den här händelsen är ju Annas snopna ansiktsuttryck då hon faktiskt är akrobat. (se under videofilmer här vid sidan, där hon även udervisar oss klumpeduser i lindans. Minns däremot inte vad hon kallade sig i denna namnlek.

Vi handlar varor i byn där ingen kan tala utom butiksinnehavaren

Samarbete genom att i grupper om tre får alla välja en produkt som dessa tre deltagare tillsammans skall illustrera och butiksinnehavaren ska förstå vad vi vill köpa. Jösses, knyppeltanten valde potatis!! Jag var för mesig och fokuserad på att acceptera att jag bara gick med på det helt okritiskt, var inte något stöd sedan när jag låg på golvet och rullade runt för att få dem att inse att jag var en knöl, eller ett pommes bubblande i fritösen. Till slut då Margareta grävde potatis i landet så forstod man vad vi ville köpa. Därefter gjorde vi en julgran, då Margareta omgående ställde sig i form av en julgran trots att vi innan gått igenom scenen med mig som julgran.
Jag och Sofia blev helt ställda, brast i koncentration och började fnissa, blev förlägna och svek Margareta genom vimlande ögon, vilket jag skäms för, men hon kämpade på och gissningen kom. Min reflektion var att den här känslan av osäkerhet och att behöva jobba med någon som faktiskt inte förstår grundförutsättningen för uppgiften är något våra elever ställs inför hela dagarna i skolan. Något jag behövde erinras om och ta hänsyn till i lärarrollen.


Berättelse med tre moment; en inledning en mitt och ett slut.

Gruppen delades in i grupper om 4-5 deltagare och fick i uppgift att berätta en aktuell eller historisk händelse med en tydlig inledning mitt och ett slut. Med kroppspråket ej talad dialog.

Min grupp valde att illustrera Bibeln
Moses i vassen genom att några var svajande vasstrån, någon var det lilla barnet och någon som fann Moses.
Därefter hur vattnet delades sig då Josef vandrade ut ur fångenskapen och ut i öknen.
Vi avslutade med Jesus korsfästelse, själv var jag Jesus, Miriam var korset som jag släpade på och några var de som korsfäste honom.

Litteraturlistan delades ut samt en text om sinnen, vilken jag återkommer till nästa gång.

Revidering av Knäpp minus 2 prickar samt min suveränitet

Inser att jag måste be pedagogen om ursäkt, om hon nu hade fått ta del av mina första intryck av henne, vilket hon ju inte fick!

Man är ju skådis! Men det ska man inte vara i ett dramarum. Man ska vara neutral, öppen, mer lyssnande, ödmjuk och accepterande därefter kreativ och uttrycksfull.

Hon, pedagogen som jag snackade skit om, hon har ju koll, och inte bara koll, hon vet precis vad hon letar efter och vad som är det väsentliga. Hon har inget behov av att utmärka sig själv, eller göra sig till, inte heller att påpeka självklarheter. Jag litar på hennes omdöme, hon har förmågan väldigt få pedagoger har; att verka utan att synas. Därmed inte sagt att hon som person tycks mig ointressant eller färglös, tvärtom, i sin lätt virriga personlighet är hon ovanligt integritetsfull (skip the crap M).

Likaså individerna i gruppen. Tanten har slutat, hjälp! var det mitt fel? mina dåliga tankar applicerade på henne som mest handlar om att jag själv börjar komma till åren och inte har mycket på papper som bevisar min kompetens. I så fall förlåt Margareta, du är modig och levande, bara så!

Deltagarna för övrigt har jag mycket att lära av. De är spontana, generösa, och energiska och absolut, lika kompetenta som jag själv. Insinuerade att jag var ensam om färdigheter som timing, och annat, förutom Anna och antagligen killarna, man är ju genusrasist så det stinker.

Så där ja, nu har jag betat av några tillfällen, hoppas vara ikapp innan onsdag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

ARTs-Based Research Methods - forskarutbildningskurs vid SU Litteratursökningen

Litteraturlista 2014-11-05    CeHum/ERG The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods Barone, T. (2008). Arts-based Research. In L.M. Given (ed.) , p. 29-32. London: SAGE Publ. (4 s.) Irwin, R.L. (2008). A/R/Tography. In L.M. Given (ed.), p. 26-29. London: SAGE Publ. (4 s.) Knowles, J.G. & Cole, A.L. (2008). Arts-informed Research. In L.M. Given (ed.) p. 32-35. London: SAGE Publ. (4 s.) Barrett, J. R. (2009). Narrative inquiry and indelible impressions – a commentary. In M. S. Barrett & S. Stauffer (Eds.), Narrative inquiry in music education: Troubling certainty (pp. 195–199). New York: Springer.(4 s.) Eftersom det bara är fyra sidor ska jag gå till biblioteket och kopiera dessa. Men jag lyckades via Google Schoolar att kopiera ihop två av dessa fyra sidor, 195 och 196. Borgdoff, Henk. (2010). Where are we today? The state of the art in artistic research. Forskning och kritik – granskning och recension av konstnärlig for...

En utredning om en gymnasieskola för alla SOU2016:77 har besvarats.

Jag skriver för tillfället på en magisteruppsats vid Södertörn om praktisk kunskap. Där tar jag spjärn mot den aktuella utredningen. Jag förvånas över att man inte tar större hjälp och råd från esteterna själva. Nu har i alla fall jag och min kollega Anneli besvarat den med våra synpunkter. Dessutom adderade jag några synpunkter till dramalärare i högre utbildnings remissvar. Nu gäller det att man öppnar upp för ett nytt sätt att se på skolans indelning i ämnen, kurser och metod. De punkter vi föreslog att de ska undersöka: ·       Vi stödjer förslaget om att införa ett estetiskt ämne i alla de nationella programmen i gymnasieskolan med krav på ämnesplan och behöriga lärare. ·       Vi ställer oss tveksamma till att begränsa dessa till endast två ämnen. ·       Vi efterlyser tydlighet avseende om man ser på de estetiska ämnena som en metod för en pågående bildningsresa för alla människor eller om m...

Vetenskaplig publicering?

Vad räknas som vetenskaplig publicering? Ja det kan man fråga sig, men jag fann denna formulering vid Umeå universitet De krav som ställs för att man i DiVA ska registrera sig som författare till en artikel är detsamma som gäller generellt vid vetenskaplig publicering. Ur riktlinjer för vetenskaplig publicering fastställda av Medicinska fakultetsnämnden vid Umeå universitet den 23 april 2008: Meriterad till författarskap är den som: lämnat påtagliga och intellektuella bidrag till projektets idé och design eller datainsamling, analys och tolkning av data skrivit utkast till artikeln, eller kritiskt reviderat utkastet vad avser intellektuellt viktigt innehåll slutligt godkänt artikeln inför publicering Punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga vara uppfyllda. Den som uppfyller kvalifikationerna enligt punkterna 1–3 ovan skall vara medförfattare. En forskare som nämns i en artikel som "collaborator" eller gett underlag till en artikel via en "study group" sk...