Drama ett estetiskt ämne bortom ord
Kommunikation med ’gibberish’
Vad?
Denna lektion introducerar olika tekniker och färdigheter
som alla bidrar till elevernas förståelse för hur stämning skapas och byggs,
och i synnerhet hur atmosfären kan kommuniceras utan logisk dialog. Planeringen
omfattar användning av rotvälska, rappakalja, gramlau, (gibberish) som grund
för det berättande dramat.
Varför?
Den här lektionen handlar om hur ljud, rytm och tempo i
rösten förmedlar mening. På så sätt utvecklar elevernas förståelse för att det
talade språket är bara ett av många sätt att kommunicera. De estetiska ämnena
uppfattas ofta av eleverna som roliga. Som pedagog kan man också tydligt se att
de bildar ringar på vattnet till förmån för andra ämnen i skolan då den kräver
engagemang och ställningstagande utan elevens egentliga medvetande.
Förförståelse?
Tidigare lektioner har fokuserat på kroppsspråk, fysiskt
avståndsförhållande mellan människor, statusövningar och att acceptera andras
idéer undvika blockering och att effektivt bygga en plattform för
miljöbeskrivningen genom att uttrycka sig genom alla sinnen som står till buds
genom inlevelseförmåga.
Hur?
Börja med att demonstrera hur man pratar gibberish.
Fokusera på känsla, använd olika knep så som att fokusera
kring en bokstav istället för ett ord. Bestäm dig för ett främmande språk genom
att hantera ja och nej på det språket och kanske några kända termer som
exempelvis
Italienska – si no – verona, vesuvio, macaroni, felinin
Ryska- da njet – vodka, babusshka, stalin
Tyska – ja nein – dass, opel, hitler, ’libfraumich’,
Franska - oui non –
’monjö’, madame, ’bordå’, champagne, molière,
Danska – ja nej - pölse, tivoli, hcandersen,
Japanska – ’hai’ ’noho’ – sushi, manga, anime, tokyo
Finska - kyllä ei – yxi, kaksi, sisu, lordi
Svenska – ja nej – smörgåsbord, garbo, ombudsman
Om tillfälle finns kan eleverna själva komma upp med dessa
förkunskaper kring något språk, dessa
listor kan sparas för att tas fram när man talar om fördomar och normer vid
något annat tillfälle.
Därefter behövs en karaktär i en viss situation som
uttrycker känslor
·
En flygvärdinna ska ta sig genom metalldetektorn
·
En hantverkare slår sig på tummen
·
En lärare är upprörd över elevernas dåliga
uppförande
·
En tandläkare som håller på att somna
·
Ett litet barn som är nödigt…
·
En pensionär som tappat bort sina löständer
Nu är det upp till eleverna att finna något liknande, om de
har svårt att komma igång kan man erbjuda dem kort som de drar från en hatt.
Efter varje solo rollspel (två bör räcka).
Efter varje försök be
eleverna som bevittnade improvisationen att identifiera situationen.
Vägledning/coaching
Det är värt att betona att, även om klassen inte kunde
förstå orden (eftersom det fanns inga att förstå) så förstod de andemeningen.
Dekonstruera hur klassens deltagare kom fram till detta och
hjälp dem nu att
tillämpa det i sitt
eget arbete, det vill säga situationen framkallar konkreta exempel på hur var
och en av oss kunde identifiera situationen med hjälp av:
· röstläge
· betoning
· talets hastighet
· kroppsspråk
· ansiktsuttryck
Be paren att utarbeta
en kort scen utifrån de kort de får tilldelade sig
Var specifik om hur
lång tid de får för att repetera.
Formativt bedömmande av eleverna:
Som lärare försök göra
en mental anteckning om hur olika par och individer arbetar eller använd dig av
storyboard eller mind-mapp. Har du en stor klass kan du välja ut vissa elever
för att säkerställa att du avläst alla eleverna i slutet av terminen.
Vem experimenterar och
testar idéer praktiskt?
Vem sitter och
diskuterar för länge?
Vem leder och vem är
glad över att ledas?
Vem arbetar snabbt och
effektivt eller kanske ytligt?
Vem blir kvar i
uppgiften utan att pröva praktiskt?
Vem behöver uppmuntran
och vägledning?
A l l a har
rätt till det!!!
Be elevparen att visa
scenerna.
Vissa par kan vara för blyga för att visa sitt arbete.
Uppmuntra dem att övervinna sin rädsla, men inte insisterande. Det är viktigt,
dock att alla som vill visa sitt arbete får göra det. Dock i den här typen av
arbete borde alla känna att det är okay att demonstrera inför varandra, annars
är något ofunktionellt i gruppen!
Efter varje
presentation be om förslag på vilken situation det var som de agerade
ü
Vilka är
dessa människor?
ü
Vad är
deras relation?
ü
Hur väl
känner de varandra?
ü
Hur kan
vi veta det?
Uppmuntra
beskådarna/åhörarna att ge exempel, även om dessa exempel tycks konstatera det
uppenbara. Vissa elever kan nämna hur par förmedlat platsen och vilka ledtrådar
som de fick av dem. Om ingen uppmärksammar detta måste du som lärare locka fram
det ur eleverna.
Om en scen är mycket
oklar, uppmuntra eleverna att föreslå hur de kan omarbeta den för att göra den
tydligare, snarare än att tjata på deras svagheter.
I samma par, be
eleverna att göra en lista över vad det var som hjälpte dem att förstå
situationen trots frånvaron av ord.
Använd listorna som utgångspunkt och se om de kan
identifiera metoder för kommunikation i berättandet som alternativ till ett
gemensamt vokabulär.
F ö r s l a g p
å s i t u a t i o n e r
|
A är en turist vilse i
centrala London.
|
B är en förbipasserande som
hjälper genom att dirigera A i rätt riktning.
|
A är en polis som
arresterar
B som bär på stöldgods.
|
A är en trafikpolis som
vägleder B över ett övergångsställe.
|
B har mycket liten känsla
för trafiksäkerheten.
|
A är en
ungdomsreporter och TV-presentatör och
intervjuer B. B är medlem i ett rockband.
|
A är 10 år och redan en
översittare som pressar pengar från B.
B är en yngre kusin vid
dennes kalas.
|
A är en tandläkare med lång
rutin.
B är en skygg patient rädd
för besöket.
|
A är en kund som försöker
returnera felaktiga varor i en butik. B är en uttråkad och föga assisterande
personal.
|
A är en gammal människa som
öppnar dörren för B som är en övertygande försäljare men A vill inget köpa.
|
A som är körskoleledare ger
B en körlektion i dragläget
och växlarnas betydelse.
|
A och B är förskolebarn som
båda vill leka med samma leksak i sandlådan.
|
A är en bibliotekarie.
B vill ha information om en
bok men glömmer att tala tyst.
|
A står på kanten av en hög
byggnad.
B försöker övertala A inte
att hoppa.
|
A och B är redo att gå ut
för kvällen.
A är redo att gå. B är inte
riktigt klar.
A blir allt mer irriterad.
|
A är en gäst i en
restaurang som inte kan bestämma sig. B är en servitör.
A ändrar sin beställning
hela tiden.
|
Valfri: A
|
B
|
Efter reflektion gör en avspänning som avslutning.
Kommentarer