Varför finns inte Drama som ett eget skolämne?

DRAMA, en omvärldsanalys i skolvärlden

Om vi bara får tid för tystnad

När vi ser och rör och lyssnar

Ge oss tid för tystnad

När vår samhörighet lyssnar,

Marie Fredriksson

Innehållsförteckning

Syfte 3

Bakgrund 3

Metod 4

Sökresultat av “drama” 4

Musik men inte Drama, varför? 5

Estetisk kommunikation 6

International Baccalaureate (IB) 6

SIRIS, Skolverkets söktjänst för årlig kvalitetsredovisningsresultat 7

Teoretisk förankring 8

Målet med den estetiska läroprocessen 9

Eurytmi godkänns men inte Livskunskap 11

Coach, ett framtidsyrke 12

Drama som disciplin och teori i Sveriges skolvärld 13

Förbättringskunskap och informationskompetens 13

Stockholms Lärarhögskolas avveckling och flytt till Stockholms Universitet 14

Validering av respondentens kompetens 15

Översättningsproblemet 15

Att synliggöra det vi värdesätter 16

Slutsats 16

Referenser 17

Vill vänligen tacka min välvillige vän i livet Robinson,

Som varit mitt bollplank i den här processen.

Syfte

Att synliggöra Drama som ett tänkbart självständigt ämne i den svenska grundskolan.

Att konsekvensbeskriva vad avsaknad av kursplan för Drama som självständigt ämne i grundskolan för med sig till högre utbildning i ämnet Drama i allmänhet och till lärar-utbildningen med ämneskombinationen Drama i synnerhet genom intervju av en aktiv Dramalärare.

Bakgrund

International Baccalaureate (IB) erbjuder ett internationellt utbildningsprogram till skolor över hela världen. Det finns mer än 1 049 000 IB-elever i över 143 länder enligt IB-organisationens hemsida[1]. Programmet är mest uppmärksammat för sitt IB Diploma Program (DP) i Sverige som valbar tvåårig gymnasieinriktning. Vad som sällan fram-kommer är att IB Primary Program (PYP) åldersgrupp 3-12 år, och IB Middle Years Program (MYP) åldersgrupp 11-16 år, ligger till grund för det avslutande programmet IB DP åldersgrupp 16 – 19 år.[2] MYP har en läroplan med åtta ämnesområden varav Expressive Arts är ett[3]. Där ingår Drama, Musik och Bild, som obligatoriska ämnen med viss variation med minst 50 timmar per ämne och läsår. Där värdesätter man Drama som ett självständigt ämne. Det innebär att det är obligatoriskt för eleverna från årskurs sex och valbart inom dessa tre ämnen för årskurs nio och årskurs tio. Ämnet har samma krav på handledning och måluppfyllelse samt betygsättning som de andra ämnena. Man följer IB-Curriculum med fyra olika betygskriterier som slås samman till ett slutligt betyg i Drama; Knowledge, Application, Reflection and Evaluation, Personal Engagement.[4] Varför har inte den svenska grundskolan Drama som ett självständigt skolämne? Man har åter reformerat läroplanerna för skolsystemet utan att ha förändrat urvalet av estetiska ämnen som av tradition fortsätter att ligga till grund för kursplanerna i grundskolan. Drama tycks influerat utredarna som metod i de allmänna målen för skolans syfte men hur de ska införlivas tycks ej behandlats vidare. Lärarhögskolan vid Stockholms Universitet har genomgått stora förändringar de senaste åren och ska till januari 2013 fullständigt flyttat sin verksamhet till Campus Frescati. Institutionen som tillhandahöll Drama som ämne har åter transformerats. Avsaknaden av en institutionstillhörighet har gjort att drama inte hållits samman till en vetenskapsfakultet. Den här omvärldsanalysen är begränsad till vad som anses obligatoriskt i skolväsendet varför inte dramapedagoger och fritidsverksamhet blivit analysera. Däremot finns det ett stort antal uppsatser kring drama som metod i skolans värld för att uppnå målen i den obligatoriska skolans kursplan.[5]

Metod

Med utgångspunkt från Skolverkets hemsida på internet[6] har en systematisk sökning genomförts för att belysa förekomsten av drama i svensk skola i allmänhet men särskilt den skola som haft Drama som obligatoriskt ämne långt innan SIRIS, Skolverkets verktyg för kvalitetskontroll infördes. Därefter göra en analytisk sökning för att identifiera inom vilken kontext Drama förekommer. Resultaten jämförs sedan med ett annat estetiskt ämne som har en kursplan i grundskolan. När Drama inleds med versal syftas till det som ett självständigt skolämne.

Djupintervju med en fast anställd dramalärare. Att ta del av respondentens ansökan till VAL[7], vidareutbildning av lärare samt hennes syn på Drama som skolämne.

Sökresultat av ‘drama’

En sökning på Skolverkets hemsida 2012-07-06[8] med sökord ’drama’ och ’drama + kursplan’ fick följande resultat:1009 söksvar för drama varav 14 bland publikationer,4 söksvar för drama+kursplan varav 0 bland publikationer, 954 söksvar för teater varav 5 bland publikationer 127337 söksvar (totalt) varav 59397 bland publikationer. Drama som begrepp utanför sin egen teoribildning förekommer med andra ord frekvent och då främst inom didaktik.[9]

Söker man i kursplansdokumentet som gäller från 2012 07 01 för grundskolan[10], med “drama” så får man 32 resultat. Referensen av ordet avser drama som begrepp vid två tillfällen, dramaturgi vid tolv tillfällen och i pluralformen, dramaturgiska tre gånger, dramatiserad vid åtta tillfällen, samt som dramatik sju gånger varav sex tillfällen kan härledas till genre.

Skolverket redovisar timplan för grundskolans alla ämnen[11] som anses självständiga att ha en kursplan varav denna summa motsvarar ett minimum av klocktimmar som varje ämne tilldelas. I bild 230, musik 230, idrott 500, svenska 1490 timmar.

Drama förekommer inte i kursplanerna så som en egen disciplin. Däremot förväntas kvaliteter motsvarande utbildad dramapedagog av undervisande lärare om man undervisar i andra ämnen då syftet med kursen explicit inbegriper interaktion i enlighet med drama. I moderna språk i den senaste reformen krävs kvalifikationer av sådan art som dem i Drama förutom att förmedla ett nytt verbalt språk. I ämnet svenska nämns kroppsspråk och dramatik, argumentation, tala och lyssna.

Söker man ”dramapedagogik som demokratisk fostran fyra dramapedagogiska perspektiv dramapedagogik i fyra läroplaner” som syftar på den avhandling som M. Sternudd skrivit som förekommer som obligatorisk kurslitteraturen för Drama grundkurs vid Stockholms Universitet får man upp 5 480 resultat på 0,29 sekunder på Googles startsida.

Musik men inte Drama, varför?

Varför finns inte Drama som självständigt ämne i grundskolans läroplan? (i särskolans läroplan finns drama/rörelse). I gymnasieskolans läroplan finns ämnet Teater som inriktning efter att man inledningsvis har läst ämnet Estetisk kommunikation.. Skolverket väljer att definiera det gemensamma ämnet inom det estetiska programmet med en begreppsterminologi med avsikten att vara tydlig, enligt deras egen formulering, men resultatet känns vagt och förvirrande. För vad menar man med estetik och vad menar man med kommunikation[12] i kontexten gemensamt ämne? Enligt Chrissie Wright, författare och managementkonsult med kommunikation som specialitet är en enkel definition av begreppet kommunikation

”Att skapa förståelse och handlingsberedskap hos någon annan”. Hur kan man ha samma måluppfyllelse för musik, som eleverna haft undervisning i mellan allt ifrån fem till nio skolår, som för teater som eleverna eventuellt har erfarit som metod enligt den ämnesövergripande kursplanen?

Estetisk kommunikation

I beskrivning av estetisk kommunikation enligt Skolverkets programförklaring tycks Musik och Drama motsvara varandra nivåmässigt, så som fördjupade kunskaper, utveckla förmåga och så vidare: Program - Estetiska programmet 2012-07-06 20:25 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/pro…nella-program/estetiska-programmet/examensmal-och-programstruktur Sida 3 av 3

(har ingen fotnot här då länken är bruten).

När man söker på skolverket nu senast 2012-09-15 möts man av att sidan är borttagen och att det kan bero på att man sökt i juni, men senaste sökningen gjordes i juli, enligt ovan 2012-07-06. Skolverket kan i skrivande stund inte erbjuda pdf-fil för den nya läroplanen för gymnasiet.

Inriktningen musik, enligt länkens information, ska ge fördjupade kunskaper i musik från olika tider och kulturer. Den ska utveckla elevernas musikutövande och konstnärliga skapande samt förmåga att uppleva och tolka musik ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på något musikområde. Inriktningen teater ska ge fördjupade kunskaper i teater ur olika perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att sceniskt gestalta och kommunicera samt att uppleva och tolka såväl andra elevers gestaltningar som professionella teaterföreställningar ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på något eller några av teaterns uttrycksområden.

International Baccalaureate (IB)

En sökning på International Baccalaureate (IB) på Skolverkets[13] sida och deras program där Drama är obligatoriskt, Middle Years Program (MYP) fick följande sökresultat för IB, 355 söksvar varav 55 publikationer. Utfall för MYP, 0 söksvar och middleyear program, fick 19089 svar medan ”Middleyears program” 0 söksvar och ”middleyear” 0 söksvar. ”MiddleYear Program” varför söktjänsten ej var känslig för versaler. Den här typen av strukturering när man gör sökningar på sökmotorer har varit en stor behållning av kursen vid Linköpings universitet.

SIRIS, Skolverkets söktjänst för årlig kvalitetsredovisningsresultat

Då Skolverkets allmänna söktjänst var allt för trubbig i kombination med det rätt trubbiga sökordet ”drama” och tillämpning av boolesk logik inte lönade sig förflyttades fokus till SIRIS, skolverkets internettjänst för årlig kvalitetsredovisning av samtliga skolor i Sverige med vissa nyckeltal. Sökresultat associerat till Drama gav följande utfall: Antal statistikrapporter var noll. Antal dokument 2537. Beslutriktad tillsyn, två sökresultat. Kvalitetsgranskning, 114 följt av 79 utfall för kvalitetsgranskning till och med 2002. Kvalitetssäkring maxtaxa 33 utfall, då måste man kanske ta i beaktande att ordet” drama” kan användas i bemärkelsen upprörda känslor varför den här statistiken i sig inte känns användbar för vidare analys. Därför redovisas inte vidare detta resultat, dock exemplifierar förloppet att vid sökning har giltighet och värde tagits i beaktande. När ett av resultaten rent slumpmässigt undersöktes, i kategorin fanns två stycken,[14] genom att ladda ner PDF-filen och en sökning i dokumentet för ”drama” blev utfallet kvalitetsredovisning av estetiska ämnen. Drama nämns en gång i dokumentet, det står att drama och rörelse samt hemkunskap har den lägsta måluppfyllelsen medan idrott och hälsa har fullständig måluppfyllelse. Detta var skolinspektionens rapport för Östervångskolan 2009. Värdet av utfall saknar validitet för rapportens syfte då inspektionen kritiserat skolan för vagt formulerade individuella mål som orsak ej ämnet.

Därefter studeras den skola som har den längsta historien i Sverige avseende IB, International School of Stockholm. För att studera utfall ämnesvis saknas anpassning avseende MYP. Drama omnämns aldrig. Återgår till Skolverkets sida för grundskolor i Sverige varpå felaktig information redovisas avseende auktorisation för ovan skola varpå även reliabiliteten brister.

Med bakgrund av bristfällig validitet och reliabilitet i det sammanställda resultatet uppstår uppenbara svårigheter att dra slutsatser av SIRIS nyckeltal.

Skolverkets utfall med noll i utfall bekräftar påståendet att Drama inte nämns som egen disciplin motsvarande musik och bild och därmed kan slutsats dras att det inte värderas som ett självständigt skolämne och finns därför inte heller i svenska skolsystemet förutom vid de fria grundskolor som tillhandahåller MYP. Men där har SIRIS ej för avsikt att anpassa resultatet till att skilja sig från normen.

Teoretisk förankring

SIRIS uppbyggnad för tankarna till managementmetoder så som exempelvis lean-metoder[15] och risken med att de är allt för standardiserade i sig själva, inte bara i strävan efter att ha standardiserade arbetsmetoder för att möjliggöra konstant förbättring på grundval av resultatuppföljning. Det påminner om författaren Franz Kafkas drama ”Processen”. Byråkratin för med sig ytterligare byråkrati och i den här rapporten kan en tendens skönjas att även Skolverket som har sitt uppdrag reglerat i skollagen förlorat perceptionen till förmån för formalia.

På Skolverket hänvisar man till den nya skollagen 2010:800 avseende vissa begrepp. I

(1 kap. 3 §) definierar man utbildning till ”Sådana nålstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.” Är man medveten om att det råder en konflikt bland utvecklingspsykologer huruvida utveckling kommer före lärande enligt Jean Piaget eller om lärandet är en förutsättning för utveckling såsom Lev Vygotskij uttrycker det. Så vad menar skolverket med utveckling? Att definiera begrepp med odefinierade uttryck tycks riskfyllt för att uppnå klarhet i kommunikationen. I den nämnda definitionen som den är skriven ryms en värdering, att utveckling kommer före lärande. Onödigt att behöva ta upp följande: Vad menas med nålstyrda? Efter en sökning på Google inser jag att texten korrekturlästs bristfälligt då den är granskad 2012-01-02. Det korrekta ordet ska vara målstyrda istället för nålstyrda. Det förekommer en presentation av skolverket som används av Lärarfortbildning AB där texten förekommer och där den återgetts med målstyrda. Vidare definieras elev till “den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan”.

Heidi Suonuuti som arbetar vid Terminologicentrum TNC, Sveriges nationella centrum för fackspråk beskriver definitionens precision, att den ska vara så kortfattad som möjligt och att en definition är bristfällig om den återkommer till begreppet den definierar, så kallad cirkeldefinition eller om den är för lång och i innehåller mer än själva begreppet. “Omsorgsfullt skrivna definitioner ska endast innehålla den information som behövs för att placera begreppet på rätt plats i begreppssystemet.”

Knud Illeris, professor i utbildningsforskning vid Roskilde Universitetscenter, har försökt beskriva lärandets komplexitet i en avhandling:” Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx”. Han gör det utifrån ett brett historiskt perspektiv som omfattar en rad teoretiska skolbildningar. Så som Frankfurterskolan, Vygotskij och Kolb. Illeris rapport ”Laering, undvikling, och kvalificering”som han skrev 1995 om sambandet mellan lärandets kunskaps- och känslomässiga sidor och en rapport om kvalificering och praktik som han skrev 1994 hade varit en tillgång för skolverket för att klargöra terminologins begreppsförklaring så att texten skulle fylla sin funktion. Illeris avhandling ligger till grund för hänvisningen till Piaget och Vygoskijs olika synsätt på läro- och utvecklingsprocessen medan Illeris själv utrycker sig ” …uppfattas lärande i grunden som en integrerad process som omfattar två sammanhängande delprocesser som ömsesidigt påverkar varandra. För det första samspelsprocessen mellan individen och omgivningen, som kan försegå direktkontakt eller vara förmedlat via olika medier. För det andra den inre psykiska tillägnelse- och förbearbetningsprocess som leder fram till ett läroresultat.”

Målet med den estetiska läroprocessen.

Estetik handlar om varseblivning, dvs. om den mänskliga kroppens förmåga att via sinnena närma sig världen. ”Estetik” härleder sig till grekiskans aisthesis, ungefär varseblivning, sinnlig uppfattning. Vygotski menar att grunduppgiften och målet med den estetiska uppfostran i det allmänna undervisningssystemet är att alltid beakta möjligheten att ge barnet tillgång till mänsklighetens estetiska erfarenhet: föra det ända fram till den monumentala konsten via den innesluta barnets psyke i det allmänna världsomfattande arbete som mänskligheten utfört genom sublimering av sitt psyke under seklers lopp. Hur skapar man förutsättningarna för en definierbar kursplan och underlag för pågående och sammanfattande bedömning med hänvisning till ett allmängiltigt betygskriterium kan tyckas osäkert. Man kan då välja två vägar som jag ser det, att fastslå att i största möjliga mån likställa de ej mätbara värdena med de uppenbara.

Bortom ord - En definition med ord för ett ämne som talar till våra sinnen kan vara lika svårt som att definiera kärlek. Man måste använda sina erfarenheter, som dessutom måste ha blivit medvetna och definierade i begrepp och värden. Sedan måste man försäkra sig om att begreppen är begripliga, gemensamma och delade med alla berörda. Det måste ske av de utövande, esteterna själva. Det vill säga av väl insatta utövare med väl underbyggd erfarenhet som inte endast bygger på ett intellektuellt plan. Insikten kan ha kommit som en förnimmelse via sinnesintrycken och det symbolspråk som estetisk kommunikation uttrycker. Därefter kan man tillsammans med terminologer, analysera och identifiera begreppen.

Eller så utgår man från utarbetade logiska tolkningsmetoder som faktiskt strävar efter att i största möjliga mån likställa de ej mätbara värdena med de uppenbara genom operationaliseringar. Varför tas de redan utarbetade inte i större bruk?

Platons diskussion om kunskap har sammanfattats av Bertrand Russel[16] som 1) Kunskap är förnimmelse; 2) Människan är alltings mått; 3) Allt befinner sig i ständigt förändring.

Den kunskap som Aristoteles kallade fronesis[17]: den praktiska visdom som innebär att man vet att, hur och när man ska handla och kännetecknas av fantasiförmåga, inlevelseförmåga, urskillningsförmåga och improvisation den handlar den här rapporten om, nämligen ämnet drama. Drama, som i sig betyder handling, eller, att göra, där ‘att göra’ inbegriper objektet till handling, som bygger på de praktiska aspekterna av kommunikation. Där man utgår från den egna erfarenheten för att bygga den nya insikten till bestående förståelse och därmed förmåga eller kunskap. Deltagare i Drama måste aktivt medverka och upprepa för att via rutin bli förtroliga med vissa koncept, vilket är tidskrävande och kanske anledningen till att ämnet drama konstant krymper vid läroplansomläggningar.

De teoretiker inom Drama som jag hämtar min struktur från är främst Brian Way[18] för sinnesövningar, Keith Johnstone[19] och Konstantin Stanislavskij för improvisationsövningar, samt Viola Spolin[20] ocj Agusto Boal för deras sätt att förhålla sig till pedagogiskt arbete, fokus, sidocoaching och reflektion.

Eurytmi godkänns men inte Livskunskap

Enligt Skolverket så fick de in ca 50[21] ansökningar från skolor om att anordna lokalt tillval i grundskolan 2011. De flesta ansökningarna avsåg eurytmi, något jag själv har erfarenhet av i egenskap av en förälder som startat en Waldorfförskola för många år sedan, det andra ämnet var livskunskap. Skolverket gjorde bedömningen att eurytmi avviker från övriga ämnen i grundskolan och därför har man beviljat dessa ansökningar. Livskunskap däremot bedömde man rymdes inom redan befintliga ämnen och man hänvisade därför till ämnesövergripande arbete istället. De ämnen man kände igen i livskunskap var främst biologi, samhällskunskap och religionskunskap. 'All the world's a stage' ett Shakespeare-citat som fångar Dramas väsen och på grundval av de erfarenheter jag har av livskunskap och som Dramalärare till och från sedan 1976vill jag påstå att det finns tydliga kopplingar mellan ämnet Drama och livet och de kunskaper som gör livet lättare att leva.

Men nu finns Drama överhuvudtaget inte i begreppsvärlden hos beslutsfattarna kring didaktiken i skolans värld. Eurytmi[22] är snarlikt tai chi, det finns även läkeeurytmi men den är inte lämplig för barn. Den här rörelseformen utarbetades av Rudolf Steiner som skapade en fusion mellan de västerländska livskunskapslärorna och de österländska när han utarbetade Antroposofin som även har ett religiöst inslag. Eurytmi om något borde kunna rymmas inom idrott och hälsa eller när man läser om ”new age” inom religion. Ämnet livskunskap däremot värdesätter processen mer än resultatet. Man arbetar ofta med värderingsövningar som bygger på den amerikanska pedagogiska teorin ’value clarifications’ och som beskrivits av Steinberg. [23]

Man vill synliggöra normer och värderingar genom att mana till individens reflektion. Man tar upp tabun. Det är möjligt att använda skolans val till att arbeta ämnesövergripande och fördjupande i ett eller flera ämnen utan Skolverkets medgivande om lokalt tillval. Skolverket har därför avslagit ansökningar om att få starta lektioner i livskunskap. Det vore intressant att ta del av skolverkets begreppsanalys och terminologi i sammanhanget för när detta beslut fattades.

Symbolerna ΣK^{^[24]} är hämtade från det grekiska alfabetet och det matematiska symbolspråket men även en neuropedagogisk inriktning använder sig av symbolerna, för att då beteckna Emerged Knowledge och Clean coaching utarbetad av David Grove, en Nya zeeländsk terapeut som arbeta med brottsoffer i olika sammanhang och som bygger på intuition. Emerged för tankarna till ”emergency” som jag associerade till livsnödvändigt då jag tänkte på sjukhusmiljö och gjorde en koppling till akutavdelning. Tolken och sjuksköterskan Alberto A. Aguirre informerade mig om att ordet närmast kunde översättas till att dyka upp, i egenskap av tolk, alltså inte nödvändigtvis korrekt rent terminologiskt vid en litterär översättning. Det gav mig en känsla av ΣK som en inriktning som använder sig av intuition. Drama utvecklar perceptionen via användandet av alla 5 sinnen och används de tillsammans för att tolka omvärlden finns förutsättningarna för en närvarande intuition.

Coach ett framtidsyrke

Den här referensen faller utanför omvärldsanalysen av Drama i skolan, för tillfället. Men det illustrerar vad som händer när man söker information på internet på ett kaotiskt – kreativt sätt. Spåret leder till dagens coacher som inte krävs på någon legitimation och som lär ut kunskaper som är nära besläktade med dem i Drama men för vuxna som inte lider av något patologiskt men som vill utveckla sig själva. I en helt annan prisklass och under helt andra förutsättningar. I Sverige etablerar sig allt fler coacher då marknaden tycks lukrativ. I Sverige finns 7 auktoriserade ’neurolinguistic programming’ (NLP)[25]coacher vid en sökning via deras brittiska hemsida. Deras syfte är ekonomisk vinning i en lukrativ bransch. ’Mindfulness’ som ett exempel är något som dramalärare utgår ifrån men då kanske det kallas för något annat, ’powernap’, meditation, avslappning, vila. Att tänka på hur man andas för att slappna av och tänka positivt och fokusera bara på det som händer här och nu. Meta utbildning[26] som riktar sig till lärare marknadsför sig med ”a quick fix” att man fixar det snabbt. Med samma mål men med ett annat namn och syfte skulle detta kunna finnas i den svenska läroplanen, och som säkert redan finns på sina håll men inte under ämnet/namnet Drama. I Drama vill man inte fixa något utan man förändrar något, till förmån för bestående förtrolighet, med sig själv och sin omvärld. Livets teater blir drama i livet.

Drama som disciplin och teori i Sveriges skolvärld

Drama som ämne tycks leva ett nomadliv, inget fel med det om det inte vore så att man inte har förmågan att likställa det med ämnen av mer jordbrukskaraktär. Som tidigare nämnts, så har Drama på Stockholms Universitet inte någon egentlig tillhörighet, ämnet flyttas runt och det har skiljts från teater men har inte tillfallit beteendevetenskapen utan tycks finna sitt berättigande hos pedagogiken, eller didaktiken. Drama är inte mer annorlunda än andra definierade akademiska teoribildade kluster som kräver sin disciplinära fakultet varför universitetskursernas berättigande kan ifrågasättas. Vid Stockholms universitet finns en doktorandtjänst för dramapedagogik. Drama som metod kräver teknikkunnande som den inom den praktiska teatern.

Förhållandet mellan referenter, begrepp, definitioner och termer saknas. En förenklad jämförelse mellan Drama och skolämnet Matematik. Redskapet som för en matematiker bland annat är siffror och geometriska former i logiska resonemang, är i Drama bland annat kroppen och alla sinnen i samklang med känslor och dess ursprung och uttryckssätt. I båda dessa ämnen är förhållandet till omvärlden av vikt. Varför ägnas kursplanernas allmänna måluppfyllelse så lite reflektion i verksamheten? Därför att dokumentation av de måluppfyllelser som specifikt ligger i lärarens pedagogprofil som baserar sig på ämnestillhörighet, i sig, upptar så stor del av en lärares resurs vad gäller personlig energi. Att väga in aspekter som man kanske inte fullständigt greppar, förmodligen anar om man är pedagog men inte kan sätta ord på, definiera och reflektera, det måste prioriteras bort för de flesta överbelastade lärare av idag.

Förbättringskunskap och informationskompetens

Svenska språket med sitt sätt att bygga sammansatta ord visar sig tydligt under den här kursen då terminologin innehåller väldigt långa ord. Förbättringskunskap är en översättning av W.E. Demings[27] engelska "Profound Knowledge of Improvement" och omfattar kunskaper som systemförståelse, metoder att mäta resultat och analysera variation, förändringspsykologi, ledarskap och lärandestyrt förändringsarbete. Synonymer eller nära besläktade begrepp jag stött på när jag läst den här kursen har varit: transformations-kunskap, verksamhetsutveckling, kvalitetsutveckling och kvalitetsteknik.

Informationskompetens å andra sidan var lättare att begripa för mig. En ’stalker’ skulle man kunna säga innehar vissa delar av vad som krävs av en person med informationsbehov.

Den kreativa arbetsprocessen, den som konstnärer brukar nämna som kaotisk och framvärkande, den gör ont innan alla bitar faller på plats. Kreativitet i sig uppstår då ett behov av förändring uppstår varför kaos borde nämnas i samma sammanhang. Därefter behöver man förmåga att fantisera, ha olika perspektiv på processen. Att kunna välja bort snarare än att inkludera allt, då det finns så mycket information i vår tideräkning. Jag personligen vet med mig att vara kreativ, ibland är jag allt för kreativ då det tömmer mig på energi och jag inte lyckas att avsluta det jag påbörjat. Vissa definierar kreativitet till att också inbegripa en nyttoaspekt men nu beskriver jag den kognitiva processen. Den här kursen har varit väldigt nyttig för min del då jag innehar förmågorna man bör besitta men har saknat redskapen så som variationen av sökmaskiner, specialsökningsmetoder och hur man kommer åt databaser av olika slag.

LIBRIS en nationell söktjänst med information om titlar på svenska universitets-, högskole- och forskningsbibliotek samt ett tjugotal folkbibliotek kommer jag att ha stor användning av i mina framtida studier för att söka efter vetenskapliga artiklar som redovisar värdet av exempelvis drama som metod. http://libris-MIN FAVORITINSTÄLLDA LÄNK

Stockholms Lärarhögskolas avveckling och flytt till Stockholms Universitet

Till hösten 2012 flyttar man Drama som ämne från institutionen för tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner för att framöver tillhöra institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.[28] Drama som kurs förekommer även vid barn och ungdomsvetenskapliga institutionen och institutionen för musik och teater-vetenskap, visar en sökning på universitetets hemsida för utbildningsutbud. Den övergripande institutionen man hänvisas till är Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik. Det är didaktik som är teoribildningen. Söker man en mer gränsöverskridande uttrycksform inom estetiken, men som inte har Drama kan man vända sig till Centrum för gestaltning. [29] För en lärare och hennes försök till validering av reell kunskap då hon har flera teaterkurser av praktisk karaktär, och vidareutbildning för att få lärarlegitimation är det många institutioner att vända sig till, hon har hållit på sedan 2007. Hon är inskriven vid Stockholms Universitet gymnasielärarprogrammet sedan 1994.

Validering av respondentens kompetens

Man har rätt att få reell kompetens värderad och mätas för att kunna ansöka och påbörja universitetsstudier på adekvat nivå. Hittills har Helen inte fått någon respons vad avser validering annat än lärarerfarenhet för att tillgodoräkna sig allmänt utbildningsområde där 2 år motsvarar 30 poäng enligt deras tolkning. Helen sökte VAL för tredje gången hösten 2012 och fick avslag med motiveringen att hon inte hade tillräckligt med högskolepoäng i relevanta ämnen samt att ämnet Drama inte var något skolämne. Avslaget överklagades till Överklagarnämnden för universitetsstudier, men beslutet kvarstod hos överklagande-nämnden. Deras beslut går aldrig att överklaga. Vem har fördjupad kunskap för att kunna bedöma de tekniker som ligger till grund för metoden; Drama? Det tycks inte finnas något etablerat sätt att operationalisera vare sig processen eller innehållet vid universitetet. Men det finns tillvägagångssätt för att göra dessa praktiska förmågor, “reella” kunskapsförmågor minst lika mätbara som de teoretiska. Det kan väl inte vara någon konst, eller krävs det ett konststycke? Frågan är varför de inte har implementerats i rutinerna vid ansökningstillfället för en person som ansöker om validering av reell kunskap.

Översättningsproblemet

Respondenten har hamnat i ett ständigt förflyttande till olika institutioner för handläggning och beslutsfattande avseende hennes lärarbehörighet. Detta beror delvis på det som Agneta Lantz, handledare för denna kurs vars resultat är den här rapporten, beskriver som ett översättningsproblem eller en eftersläpning av den nya kunskap vi utvecklat men inte hinner tillämpa i samma takt. Det är inte läraren som släpar efter eller har översättningsproblem utan det är systemet. I det här fallet är systemet Stockholms Universitet och där, speciellt avdelningen för vidareutbildning av lärare (VAL)[30], som tycks sakna metoder för att implementera förbättringskunskapsprocesser enligt förordningar och uppdrag från regeringen.

Att synliggöra det vi värdesätter

Skolverket beklagar sig i en rapport ”Redovisningar i tal eller på teckenspråk är vanliga inslag i undervisningen i många av skolans ämnen. Trots det verkar det inte så vanligt att elever får undervisning i hur man genomför sådana redovisningar. Det är synd eftersom de muntliga redovisningarna är viktiga tillfällen till lärande.” Hur skulle det se ut om vi skulle trycka in bildämnet i naturvetenskapliga ämnen med hänvisning till varseblivning, tvådimensionellt, materialteknik osv. Mycket av språkundervisningen anser Helen skulle ligga under de estetiska lärarnas försorg. Att förmedla bildspråk i litteraturen, så som metaforer, att besjäla eller skapa stämningslägen och exempelvis rytm är för oss enklare då vi faktiskt har tydliga redskap för detta.[31] Vilket hon får stöd av en vetenskaplig undersökning gjord av forskare vid Göteborgs Universitet.

Slutsats

Avsaknaden av begreppsanalys rent allmänt enligt exemplet i denna rapport, där forskares definition av läroprocessen jämfördes med tjänstemän inom skolväsendet, gör det svårt att validera och värdera reell kunskap för kvalificering. Drama är lika berättigad som andra konceptuella skolämnen med en teoribildning som man kan hänvisa till vid exempelvis utbildandet av kompetenta dramalärare eller vid utformandet av ämnets kursplan för skolan. Dessutom måste en förändring till stånd för att sprida kunskap om ett ämne flyktigt som få men otroligt vanskligt i en läroprocess där man inte baserar sig på evidensbaserad kunskap det vill säga förtroliga färdigheter utan fortfarande kämpar med både översättning och tolkning av det nya. Ett ofta använt uttryck är att i skolan ska vi lära för livet.[32] Trots detta har man inte värdesatt Drama vars etymologi för tankarna till konsthantverkets krav på förmåga och förtrolighet för utövandet som ett självständigt ämne. Drama är inte ett skolämne idag utan ’bara’ en metod för andra syften där tekniken för metoden fullständigt försummats.

Referenslista

Artikel

Grove, David.”Emerged Knowledge”, First published in edition 2 of' The Model, 2005, the magazine of the The British Board of NLP www.bbnlp.co.uk

Lagerroth, Erland. "Fronesis den glömda kunskapen” Fria Tidningen. 2005 02 11. http://www.fria.nu/artikel/3155

Bok

Illeris, Knud. Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund, Studentlitteratur, 2001.

Prembling Samuellson, Ingrid. Asplund Carlsson, Maj. Olsson, Bengt. Prembling, Niklas. Wallerstedt, Cecilia. ”Konsten att lära barn estetik en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans” (andra upplagan). Nordstedt, 2011

Rasmusson, Viveka, Erberth Bodil. Undervisa i pedagogiskt drama. Lund.

Studentlitteratur. (tredje upplagan) 2008. Omarbetad och utvecklad så att den passar förskolans, skolans och lärarutbildningens behov av nya metoder, utvecklingsarbeten och forskningsanknytning av undervisningen.

Russell, Bertrand. Västerlandets filosofi och dess samband med den politiska och sociala utvecklingen. (fjärde upplagan) Stockholm, Natur och kultur. 1984.

Spolin, Viola. Theater games for the classroom .Evanston, Illinois, Northwestern University Press. 1986

Stanisalvskij, Konstantin. En skådespelares arbete med sig själv. Stockholm, 1943

Steinberg, John. Aktiva Värderingar. Bokförlaget Legenda AB. 1978

Steiner, Rudolf. Förnyelsekrafter i samhället. Järna, Balders Förlag, 1980.

Suonuuti Heidi. Terminologiguiden , 2001 (2004)

Way, Brian. Development through Drama. London, Longman, 1967

Wright, Chrissie. Kommunikationshandboken. The Industrial Society.1993. Liber (1996)

Personer

Alberto Aguilar Aguirre, Sjuksköterska och tolk. www.antarimaru.com

Helen, Dramalärare i Stockholm, respondent. www.intsch.se

Rapporter

Rapport 2012:7 R, Utvärdering av VAL

Sternudd, Mia Marie. Dramapedagogik som demokratisk fostran, Fyra dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala universitet. (2000).

SFS 2011:326 Förordning om behörighet och legitimation för lärare…

http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/skollagen-och-andralagar

Webbsida

http://www.ibo.org/general/who.cfm [Hämtad den 2012-08-02].

http://www.ibo.org [Hämtad den 2012-08-10].

http://www.ibo.org/myp/curriculum/ [Hämtad den 2012-09-12].

http://www.intsch.se/images/PDF_Docs/MYP_Assessment_criteria_2011_2012.pdf [Hämtad den 2012-09-12].

http://meta4education.co.uk [Hämtad den 2012-08-15].

Webbsideförklaring av de som används frekvent:

International Baccalaureate igenkännbar internationell gemensam pedagogisk ram, en konsekvent struktur av mål och värderingar och en övergripande idé om ett utvecklat internationellt sinne. http://www.ibo.org

Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. http://www.skolverket.se

http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/skollagen-och-andralagar

Stockholm International School beskriver sig själva på sin hemsida enligt nedan:

“had positioned itself as the preeminent English-speaking school in the Stockholm region. A true visionary, Mrs. Dietze was among the founding members of the European Council of International Schools (ECIS), and even from these early years, Stockholm International School has maintained an active role among international schools. The SIS has been accredited by ECIS since 1987, and is also accredited by the Middle States Association (since 1988), and the European League for Middle Level Education (since 1989). In addition, SIS has been host to a number of events, including the ELMLE Conference in 1995 and 2002, the Nordic Network Conference 2001, and the ISTA Drama Festival 2002.”http://www.intsch.se/

Stockholms Universitet, Insititutionenen för utbildningsvetenskap för teknsika, estetiska och praktiska traditioner http://www.utep.su.se

Centrum för gestaltning, forskningsscen där konstnärliga och digitala uttryck prövas i samverkan med nya aktörer. http://www.centrumforgestaltning.org