Grodperspektiv? eller padd? nej pedagogiskt perspektiv!

Konstpedagogiskt perspektiv inom dramapedagogik

Utgångspunkt

I Sternudds avhandling säger hon sig ha utgått från de olika mål med drama som hon funnit i litteratur mellan 1962-1994 . Tidsperioden är samma period som de läroplaner täcker som hon jämför i del III av sin avhandling. 

Hon har utgått från tidningen Drama och dramapedagogiska debatter i tidningen med ofta citerad litteraturhänvisning.  Hon har valt bort psykologi, pedagogik och teatervetenskap som första urval när hon sökt.

”Dramapedagogik oavsett inriktning ligger nära teatern på så vis att teaterns språk – ageringen – används. Detta finns som en naturlig och självklar aspekt…”

Metod

Sternudd utgår från mål med dramapedagogiken när hon delar in det undersökta materialet i 4 delar för att beskriva dramapedagogik på ett ’trovärdigt sätt’ (Sternudds åsikt) har hon valt olika perspektiv som utgångspunkt. Hon väljer att kalla den del som vanligtvis går under namnet teater-inriktning för konstpedagogiskt perspektiv. Den metod som dominerar inom den här beskrivningen är teater-föreställningen som process. Hon motiverar namnvalet med att det är ”mer adekvat då den både fångar upp målen med att utveckla individens kreativitet och konstnärliga expressivitet.” Perspektiv används i avhandlingen synonymt med inriktning. Perspektiv i sig tyder på att det är ur någons synvinkel och i min uppgift inom den här universitetskursen ingår att redovisa för det konstpedagogiska perspektivet (fortsättningsvis KPP). Perspektiv som begrepp för tankarna till en konstant vinkel även om fokus kan variera, annars förändras väl perspektivet till något annat? De övriga perpektiven  i hennes avhandling är; det personlighetsutvecklande, det kritiskt frigörande och det holistiskta perspektivet. För att beskriva dessa olika perspektiv utgår Sternudd från tre faser i pedagogiken; inledningsfas, ’agering’ och bearbetning. Denna struktur för inlärning inom utbildningsväsendet borde förekomma rent generellt. Sternudd ägnar reflektion en fördjupning på flera sidor och säger sig vilja definiera det. Vad hon kommer fram till är att distans till det egna skedda behövs för verklig reflektion.

Uppgift inom kursen Drama II

Jag tillsammans med en annan deltagare har undersökt KPP för att redovisa det för de andra deltagarna till nästa tillfälle.

Först konstaterar jag att uttrycket blir Dramapedagogiskt konst-pedagogiskt perspektiv. Jag tolkar det som dramapedagogik ur ett didaktiskt synsätt. Jag kommer fortsättningsvis tolka och förstå dramapedagogik som en metod inte ett ämne.

Mål (sid 110)

1) personlig utveckling genom interaktion via ”agering” (ett ord Sternudd väljer att använda för att beskriva det praktiska arbetet) med andra deltagare

2) skapande av en produktion med tänkt uppspel inför publik.

De personer hon nämner inom KPP som haft inflytande är:

John Dewey som ansåg att människan har behov av att uttrycka sig konstnärligt

Winifirid Ward[1] , grundskolelärare, skrev Creative Dramatics 1930, som hänvisade till den hela människan och reformpedagogiken och John Dewey.  Båda från USA. Elsa Olenius, bibliotekarie som ville stimulera barns läsande, hänvisar till Ward som hon besökte och inspirerades av. Hon är mest känd för att ha bildat och drivit Vår Teater i Stockholm på 40-talet och framåt. En verksamhet som finns än idag, dock inte inom den obligatoriska skolan.

Malcolm Ross ”the intelligence of feelings” vilket kommer från Reid terminologi

Geraldine Brain Siks

Nellie McCaslin, nämns bara vid namn men är den person som gjort Gavin Bolton och Dorothy Heathcotes ideer om drama i utbildningen kända över hela världen. Isabel Burger  inspirerad av Ward

Erberth o Rasmussen

Det är i huvudsak strömningar från USA som redovisas under detta perspektiv. då skillnaden måste vara siktet mot en föreställning och tänkt publik till skilland från de engelska pedagogerna och utvecklingen av det som ibland kallas för process drama eller TiE, eller applied drama.

Inlednigsfasen

Sternudd: Handlar om att förbereda deltagarna både fysiskt och psykiskt på det tema som arbetet ska behandla. Väcka fantasi. Kroppslig öppenhet. Sinnlig öppenhet. Improvisationer, statusspel och rollspel som undersöker karaktärerna i till exempel ett politiskt styrelseskick.

Erberth o Rasmussen:

Etablera gruppen. Våga lita på sig själva. Föra fram sina idéer. Lyssna och samspela. Komma överens om handling ,roller, spelplats och tidpunkt men inte repliker. Det skapar kreativitet inför ’ageringen’ .

Sternudd hänvisar till pedagogerna som skrivit pedagogiskt drama som för in neurovetenskapen och diskuterar kreativitet. Dessa pedagoger uttrycker sig vettigt tycker jag,  deras bok är dessutom både verklig och strukturerad. Men de i sig hänvisar till andra personer varför jag inte förstår varför Sternudd inte gått vidare i sina hänvisningar till originalkällorna.

Enligt många hjärnforskare ingår kaos i kreativitetsbegreppet. Något man bortser ifrån när man beskriver kreativitetens kraft. Det finns en anledning varför man säger ” skaparkraften värktes fram”. Det är läskigt att pröva nytt.

Olenius:

Aktivera fantasi, koncentration och avslappning så att kroppen kan ta emot andlig stimulans. Berätta en saga med tillåtande av många frågor.

Malcolm Ross hänvisar hon till. Men aldrig annat än i källhänvisningen hänvisar hon till Reid, filosof vars kunskapssyn Ross anammat. Reid menar att konsten är ett sätt att veta. Han avvisar den allmänna synen på kunskap för den rådande tiden. Reid menade att känsla och tänkande är två sidor av samma mynt. "Känsla" enligt Reid är således inte enbart en subjektiv kvalitet.

Gate & Hägglund, Rolfart & Castegren, Rex Brådhe mfl.

Praktiska handböcker för produktionsarbete

Lease & Siks. 

Creative dramatics involverar barnet i skapandet av en föreställning men det är processen dit som är det egentliga syftet och inte själva föreställningen enligt  dem.

Gerise and King hänvisar hon till och citerar

Pedagogansvar

Ageringen

·      Olika tekniker för ’agering’

·      Konstnärlig gestaltning åt en text eller tema

·      Utveckla rollen

·      Utveckla temat, intervjuer, studiebesök, arbetet styrs av dramaturgiska grepp med ett tydligt dilemma, vändpunkt och roller so kan illustrera motstridiga åsikter och förhållningssätt.

·      Utveckla handling och drivkraft hos rollkaraktärerna med ,som Sternudd utrycker det, gängse frågor; Vem? Vad? Vilka? …. Estetiska tekniker fokus, kontrast, spänning, symboler för formen av dramat. (Här hade en hänvisning till Stanislavskij varit på sin plats)

Förmågan att uttrycka sig konstnärligt stimuleras av litterära texter.

Skapande Dramatik

När deltagarna utvecklar sin förmåga i teknikerna för att framföra ett drama så erfar de skapande processen;  omvandlar ett grundläggande material till en estetisk form.

Många nationella drama / teater föreningar är medlemmar i IDEA, liksom enskilda konstnärer och utövare.

Bearbetningsfasen

Man utgår från det gemensamma uttrycket som tagit form. 

Sternudd citerar M. Ross, som värnar konsten för dess egna värde. Ross (1978) formulerar en teori om de konstnärliga formernas funktion. Han menar att man via den estetiska formen förstår sina känslor och att det är estetiken i sig som leder fram till insikt. ”Hållbar form” när det konstnärliga uttrycket harmoniserar med deltagarnas känsla utifrån den grundläggande intuitionen. 

Ross uttrycker att det finns en stor risk att man glömmer bort ämnet Drama och reducerar det till en metod och tappar bort dess väsen; estetiken.

Allmänt för drama som nämns under detta perspektiv men förmodligen även under samtliga.

Trygghet i gruppen, Ständigt närvarande pedagog

Att deltagarnas erfarenheter tas tillvara i alla sinnes och rörelseövningar

Man kan byta roller och tolka skeendet utifrån olika perspektiv

Deltagarna lär sig uppmärksamma olika aspekter som blir till en helhet. Interaktionen ökar och påvisas samt man förstår hur stämningar och värderingar skapas.

Genom att ikläda sig en annan roll utan att lämna sig själv inser deltagaren att det finns flera sanningar.

Lärdomarna hur man undersöker överförs till att användas även i verkliga livet.

Nu min personliga reflektion och förklaring till mitt negativa förhållningssätt i onsdags:

Jag återkommer till att dramapedagogik använder sig av ett ämne som handlar om upplevelser bortom ord, varseblivning! Dock måste vi med hjälp av orden formulera metoder för att tillämpa tekniker i DRAMA. Perception och motorik behöver tränas. Vi behöver självklart skapa trygghet hur ska vi annars få en grupp motiverad till att delta? Innehållet är sekundärt, formen som tränas primär, då det ändå är kontexten som avgör vad deltagarna tar intryck av. Tekniken för koncentration, fokus, spänning, komedi, förvåning, transformering till symboler osv. var finns de formulerade någonstans?

Att använda drama som metod med fokus på en konstnärlig metod??? Jag får inte ihop det. Kan drama vara annat än konst -  en makt metod? Ja det kan det förstås men då ingår det i någon annan kunskapstradition. Drama som ett ämne måste definieras.  Liksom pedagogik. Läser man etymologin för konst så fanns det tider då makt var dess motsatsord. I det här sammanhanget skulle den definitionen tjäna ett syfte. Den skulle sortera ett av perspektiven i en annan teoribildning. Det är ju inte något hinder då jag nu förstår att jag ska se denna avhandling som beskrivningen av drama som metod. Samtidigt kan jag inte förstå hur man kan använda sig av en metod som inte skapar utrymme för möjlighet till att behärska redskapen nödvändiga av både deltagare och ledare för att på ett genuint sätt uttrycka sig genom drama. Det betyder att de andra perspektiven hamnar under didaktik, statsvetenskap, beteendevetenskap eller pedagogik beroende på situation och målgrupp.

För mig som undervisar i Drama som obligatoriskt ämne i läroplanen är det uppenbart att Sternudd vill väl genom att påvisa möjligheter med det arbetssätt drama erbjuder. Men då ämnen i sig är teoretiska konstruktioner, måste begreppen hållas i sär för att inte gå förlorade. I Sverige har Drama förlorat värde i läroplanen efter att det försvann från ämnet Svenska men Svenska behöll ett dominant antal timmar i grundskolans läroplan jämfört med andra ämnen.

Mål, innehåll, form och teoretisk värdegrund hålls inte isär men inte heller samlat. Metaforer som ”klang” och ”klangrum” för koncept har jag svårt att följa.

Valet av x-stavning i reflektion skapar ett passivt återkopplande som jag har svårt att ta till mig.

Hon utrycker sig så rörigt Vad beskriver det här? ska det vara hela människan….

 ”Psykiskt andligt och existentiellt?” Vad står dessa ord för? Var finns kroppen och rörelse och motorik samt sinnena? ”Något utanför oss själva som ger mening och som är av intellektuell karaktär, där inte bara det direkt iakttagbara utan måste upptäckas under ytan”

Sternudd skriver att atmosfär av trygghet och gemenskap tillsammans med deltagarna behövs för att man ska kunna bibehålla en reflektionsförmåga som är autentisk. Avsaknad av detta kan leda till som hon uttrycker det hängivelse åt ytligt gestaltande. Vad jag lärt mig från Stanislavskij, Boal, Spolin och Johnston är att inse sina egna värderingar och se till att inte förmedla dessa. Jag upplever att Sternudd beskriver det som att deltagarna inte vet bäst själva utan det behövs en pedagog som hela tiden håller dem i den röda trådens riktning.  Eller så har jag missförstått hennes uttryck för vikten av trygghet. Men jag emotsätter mig resonemanget, då jag inte tror att trygghet i sig nödvändigtvis skapar risktagande hos deltagarna. Dessutom aktar jag mig för att värdera elevernas innehållsmässiga bidrag i rummet. Jag finns där för att stödja dem i teknikerna för hur de ska kunna kommunicera och förmedla sina intentioner. Jag finns där för att provocera dem och få dem att aktivt värdera sina egna värderingar vare sig de är ytliga eller djupa. För övrigt hänvisar jag till Dewey som trodde barnet om att vara kompetent nog själv.

När hon gjorde sitt urval för litteraturen som perspektiven bygger på valde hon bort sökord som teatervetenskap, pedagogik och psykologi. Det förklarar hennes snedvridna källhänvisning som lyckats sudda bort Bertolt Brecht fullständigt, Stanislavskij och Spolin nästintill osynlighet med endast en hänvisning vardera. 

Man måste dock inse, vilket Sternudd också nämner i sin avhandling att Drama är ett komplext område för en pedagog att hantera som metod. Jag hade gärna

läst om hur färdigheterna för att utöva alla dessa tekniker i metoden för perspektivet säkerställs i den didaktiska logistiken, kontextbundet, exempelvis i vår yrkessituation.

Listan med just den litteratur som ligger till grund för hur hon designat hela avhandlingen skulle ha underlättat för mig att förstå hur hon vaskat fram just dessa perspektiv. Då hade jag kunnat prövat värdet av hennes resultat, dessvärre avfärdar jag det nu, trots avhandlingsstatus och ofta citerad sådan, och hänvisar till ”Kejsarens nya kläder”

Citat från några av teaterns kanoner;

”Dessutom måste man tro på att varje människa innerst inne strävar till det goda fastän något för tillfället hindrar henne att uppnå det”

”Man får inte gå in på teatern med smutsiga fötter. Torka av smuts och damm vid ingången, lämna galoscherna i farstun tillsammans med alla små bekymmer, skvaller och förtret som förstör livet och avleder uppmärksamheten från konsten”

– Konstantin Stanislavskij

“Humor är en känsla av distans” - Bertolt Brecht

"Find in yourself those human things which are universal." - Sanford Meisner

"The creation of something new is not accomplished by the intellect, but by the play instinct acting from inner necessity. The creative mind plays with the objects it loves." - Carl Gustav Jung

"Talent is an amalgam of high sensitivity; easy vulnerability; high sensory equipment (seeing, hearing, touching, smelling, tasting intensely); a vivid imagination as well as a grip on reality; the desire to communicate one's own experience and sensations, to make one's self heard and seen." - Uta Hagen

"The aim of art is to represent not the outward appearance of things, but their inward significance."

  - Aristotle

"It is highly possible that what is called 'talented behavior' is simply a greater individual capacity for experiencing. From this point of view, it is in the increasing of the individual capacity for experiencing that the untold potentiality of a personality can be evoked." - Viola Spolin

Ville pröva mina nya insikter från kursen i förbättringskunskap och informationskompetens varför jag gjorde en sökning i pdf- fil avseende avhandlingen och detta var utfallet. 

konst- 302 ggr. pedagog- 1008 ggr

Ordets förekomst	Totalt antal	Varav engelska	Varav referenslista	…ordet… antal
drama	178	105	33	1160
fantasi	30		0	61
Insikt	8			28
metod	58			149
varsebli	0			1
perception	4	4		4
teknik	4			43
sinne	2			32
konst	31			302
känsl	-			147
förtroende				11
analys	34			131
koncentration	5			10
färdighet	1			31
estetik	0			120
estetisk	23			95
agera	18			59
tolk	0			83
tolka	14			44
verbal	4			57
verbala	26			28
dramatik	36			42
rörelse	18			32
pedagog	11			1008
didaktik	17			18
trygg	2			10
norm	0		1	17
normal	3			9
minoritet	1			2
kultur	2		1	88
konstnärlig	28			134
kreativ	4			51

[1] Ward arbetade vid universitetet i Chicago som även Viola Spolin och hennes son Paul Sills var verksamma vid och som grundade Second City som blev grunden för Saturday Night Live i USA