Så har jag efter ett år på Stockholms universitet där jag undervisat lärarstudenter i dramadidaktik och psykologididaktik nu kommit till en svensk skola med svensk läroplan. Jag börjar på Globala gymnasiet i februari och undervisar 2a och har redan börjat på Danderyds gymnasium där jag undervisar både 1 och 2a.
Jag träffade klassen jag undervisar 2a i måndags och vi gjorde en repetition av ettans kurs. Så jag förberedde för dem ca 40 kort med bilder av människor som passerat revy genom tiden då psykologin bildades som vetenskaplig disciplin: kommen ur livet självt via filosofin och sedan förgrenats i den biologiska- den kognitiva- och den sociokulturella psykologin.
De fick dessutom en text som hörde till en av personerna. Då de inte fick den rätta texten var de tvungna att mingla med varandra och höra sig för om vilken text som passade med vilken bild. Därpå fick de så i grupper om åtta personer sätta samman sina personer i en logisk tidsaxel. Därpå fick de muntligt presentera sitt ursnitt av psykologin. Förslagsvis också nämna huruvida personer höll sig inom ett av de tre perspektiven.
Lektionen gick bra och jag hade som förutsättning att lära mig alla elevernas namn innan lektionen var slut. Detta gjorde eleverna förvånade, men mig bedrövad. Det är väl klart att man måste lära sig deras namn hur ska man annars någonsin kunna ha en lärande relation i klassrummet. Hallå, ja du, du med den gula tröjan. Eller vad tycker du om den här frågan, nej inte du i grön mössa, du, där nere i hörnet med den blåa kepsen.
Jag träffade klassen jag undervisar 2a i måndags och vi gjorde en repetition av ettans kurs. Så jag förberedde för dem ca 40 kort med bilder av människor som passerat revy genom tiden då psykologin bildades som vetenskaplig disciplin: kommen ur livet självt via filosofin och sedan förgrenats i den biologiska- den kognitiva- och den sociokulturella psykologin.
Lektionen gick bra och jag hade som förutsättning att lära mig alla elevernas namn innan lektionen var slut. Detta gjorde eleverna förvånade, men mig bedrövad. Det är väl klart att man måste lära sig deras namn hur ska man annars någonsin kunna ha en lärande relation i klassrummet. Hallå, ja du, du med den gula tröjan. Eller vad tycker du om den här frågan, nej inte du i grön mössa, du, där nere i hörnet med den blåa kepsen.
Kommentarer