Dramapedagogikens kamp in i demokratins resursfördelningssystem

25 motioner dök upp när jag sökte på dramapedagogik och motioner på riksdagens hemsida. Dramapedagogik förkortas nedan som DP.  

Tolv är skrivna till Kulturutskottet, 12 är skrivna till Utbildningsutskottet och en är en allmän motion.

Den aktuellaste tar upp själva dramautbildningen och att den är i kläm mellan folkhögslkola och högskoleutbildning. U 2005/06 Ub517, Tasso Stafilidos (v).

Dramapedagogutbildningen befinner sig i dagsläget i kläm mellan folkbildning och högskola. Redan UHÄ-utredningen 1979:8 Drama – utbildning och forskning föreslog att utbildningen skulle bli treårig och förlagd till fem ortspar bestående av en folkhögskola och ett universitet.

Motion 1981/82:1793

Den äldsta av dessa motioner är från 1981, skriven av Gullan Lindblad och Siri Häggmark (m).  Den är förskräcklig. Jag läser och förfäras över deras okunnighet om  dramapedagogikens varma inkännande och inkluderande utgångspunkt. Men kanske är det så att metoden utförts av okunniga.

Översyn av vårdyrkesutbildningen som problematiserar ”kvasipsykologiska inslag i vårdyrkesutbildningen.” Motionen avslogs året innan men upprepas därför året därpå:

Den långt ifrån oförargliga företeelse som kallas sensitivitetsträning har tidigare uppmärk-sammats i riksdagen. Det är ett slags gruppträning, där deltagarna inte sällan utsätts för psykisk press,… Myndigheternas uppmärksamhet kom att skärpas väsentligt mot det gruppterapeutiska missbruk som ledde till att deltagare i sensivitets-övningar bröt samman och blev sjuka. ”Terapin” karakteriserades av amatörmässig ledning. …

Gruppträning av sensikaraktär - som för den som utsätts för den ter sig som något som pendlar mellan löje och kränkning…

 Utöver den här redovisade typen av övningar förekommer också plockande med
”cirklar och trianglar” i tysta grupper. Vi ifrågasätter att sådan verksamhet som här har beskrivits ens i oskyldiga former försvarar en plats på barndagshemsnivå. Definitivt bör det i varje fall inte lämnas utrymme för sådant i en utbildning som nominellt syftar till att
seriöst lära ut hälso- och sjukvård i teori och praktik. Det är slöseri med offentliga medel att stat och kommun bidrar till detta samtidigt som det är kränkande för dem som utsätts för verksamheten. Med stöd av det anförda hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av innehållet i vårdyrkesutbildningen syftande till utmönstring av
kvasipsykologiska och för kursdeltagarna förargelseväckande och delvis kränkande inslag av den typ som exemplifierats i föreliggande motion.

Sedan den här motionen skrevs har den allmänna inställningen till dramapedagogisk verksamhet förbättrats. Jag kan inte erinra mig att vid något tillfälle fått försvara ämnet som sådant. Ändå finns det ingen vilja från de som företräder oss i regering och riksdag, vilket denna genomgång av motioner som finns tillgängliga på regeringens hemsida visar.

Motion 1994/95:Kr418 och 1996/97:Kr508

Rollspel. I en motion från 1994 och en från 1996 gör Bengt Silfverstrand (s) och Birthe Sörestedt gällande att rollspel inte borde få bidrag då de är har allt för många våldsinslag.  Som svar får man från Kulturutskottet som hänvisar till en aviserad kart-läggning av rollspelsverksamheten i Ungdomsstyrelsens regi.  Samtidigt avvisar utskot-tet förslag om att bidrag inte skall utgå till organisationer vars huvudsakliga verksamhet består av rollspel. Motioneärerna ger sig inte utan skriverytterligare en motion där man vill stoppa allt bidrag till organsiationer som  “ som huvudsakligen sysslar med rollspel.” Istället tycker de att dessa pengar ska gå till informationsinsatser, “Vi föreslår samtidigt att en del av det sålunda slopade bidraget till rollspelande verksamheter avsätts till Ungdomsstyrelsen så att denna skall kunna intensifiera sina informationsinsatser bland ungdomar om rollspelets möjligheter och begränsningar.” Motionerna avslås.

Motion 1997/98:Ub488

Därefter dröjer det till slutet av nittiotalet då man motionerar om Dramapedagog-utbildningen, Owe Hellberg (v) och Britt-Marie Danestig (v). Folkbildningsrådet be-kymrar sig över på vilken utbildningsnivå man bedriver DP. De redogör för ut-bildningens historia som man säger är en nyskapande utbildning i kläm mellan folk-bildning och högskola:

Ämnet är dock etablerat inom högskolan, enstaka kurser finns vid universitetet och forskning bedrivs. Regeringen avslog den 22 maj 1997 en ansökan från berörda folkhögskolor om rätt att utfärda examensrätt 80 poäng. Avslaget har troligen mer att göra med den problematiska mellanställningen än med de mer formella skäl som angivits.

Man återger DP-utbildningens historik i Sverige som genomförts av tre olika folk-högskolor, Västbera i Gävleborg och Ljungskiles i Bohuslän sedan 1974 och Edelviks i Västerbotten sedan 1989. 1976 blev utbildningen 2-årig. Dessa utbildningar kom till på grund av en rapport från Teaterförbundet.

Hellbergs och Danestigs motivering för dramapedagogik känns mer aktuell än någonsin.

”Unga människor växer upp i en stormflod av intryck från medier. Det skiljer deras uppväxt från alla tidigare generationers. ”De hänvisar vidare till Teaterförbudnets rapport som visar ”att tillbakadragna elever eller vuxna efter en period med drama har blivit mer talföra och vågar framföra sina uppfattningar. Knappast någon annan pedagogisk verksamhet kan uppvisa lika gynnsamma effekter på den sociala kunskapsbildningen som pedagogiskt drama.”

Vidare redogör de att:

1979 föreslog en utredning gjord på uppdrag av UHÄ, Drama; Utbildning och Forskning 1979:8 att utbildningen skulle bli 3-årig och förlagd till fem ortspar bestående av en folkhögskola och ett universitet. Remissvaren från universitet och högskola gav uttryck för avståndstagande och ointresse. Utredningen lades på is.

DP-utbildningen har kunnat valideras mot högskolepoäng och man poängterar behovet av koppling mot vidare forskning inom högskolan även för DP. Ändå skulle det dröja ända till 2015 innan Sverige fick sin första professor i dramapedagogik, Eva Österlind vid Stockholms universitet. Man vill ge dramapedagogutbildningen högskolestatus, göra utbildningarna treåriga med examensrätt och att om detta avslås istället tillsätter en utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning. Alla punkter avslås.

Så två år senare 1999 kommer det in fyra motioner som alla handlar om drama-pedagogik.

Motion 1999/2000:Ub420

Skriven av Birgitta Sellén (c) en utredning som ser över behovet samt antalet utbild-

ningsplatser för dramapedagoger.

Motion 1999/2000:Ub212

Kunskap och lärande, skriven av Lennart Daléus (c), Agne Hansson (c) Birgitta Carlsson (c) Margareta Andersson (c) Rolf Kenneryd (c) Kenneth Johansson (c) Lena Ek (c). Det här är en omfattande motion som behandlar hela skolan, punkt ett tar upp utvärdering av hur skolans resurser används och punkt 21, dramapedagoger och bildkonstnärers roll i skolan.

Drama

Estetisk verksamhet är en metod för annat lärande där t ex drama kan spela en viktig roll för hela skolan. Dramapedagogiken skapar stark inlevelse och förståelse. Drama kommer av det grekiska ordet "dram", som betyder handla. När man i handling föreställer något så innebär det att hela jaget medverkar. De får då insikt om sig själva, men de kan också lära sig förstå hur andra har det. Dramaövningar stärker självförtroendet och tränar det egna ställningstagandet och kritiskt tänkande. Ett mål med dramaövningar kan t ex vara att hjälpa en grupp som har problem med mobbning. Det är viktigt att inte bara tala om känslor utan även att arbeta med känslor. Om förmågan till empati kan tränas så är drama en bra metod.

Vissa punkter har sedan behandlats medan andra fått avslag. Punkt 21 har därmed fått avslag.

Motion 1999/2000:Kr201

Vid samma tillfälle lämnar Centerpartiet in en motion om Kultur. Där nämns exakt samma text som ovan men man har ingen hemställan avseende dramapedagogik I motionen.

Motion 1999/2000:Ub488

Tasso Stafilidis (v) ochWilly Söderdahl (v) kommer nu med sin första motion gällande

Dramapedagogutbildningen. Som jag tidigare nämnde är Stafilidis den som har den aktuellaste motionen inlämnad till Riksdagen. Stafilidis har med andra ord försökt påverka politikerna I tio år gällande DP-utbildningens status. Här föreslås att “En rimlig lösning är att låta befintliga utbildningar omvandlas till dramahögskolor i samarbete med folkhögskolor, universitet och högskolor”. Man anför: ge dramapedagog-utbildningen högskolestatus,  göra utbildningen treårig och med examensrätt. Om inte så blir fallet tillsätta en utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en utbildning med högskolestatus. Frågan avslogs och man hänvisade till diskussionen I riksdagens övergripande högskoleförhållning.

Motion 1999/2000:Ub475

Utbildning av dramapedagoger, en motion av Ulla-Britt Hagström (kd) och Rosita Runegrund (kd) som skriver att de vill att man tillsätter  en utredning om drama-pedagogutbildningens omfattning i förhållande till efterfrågan,  “Undersökningar på barn och ungdomar har t ex påvisat, att de som skadas mest av videovåldet är de som saknar fantasi.” Motionen tycks vara lämnad utan kommentar.

Motion 1999/2000:Kr313

Kultur, medier, trossamfund och fritid, en kulturpolitisk motion skriven av KD där punkt 9 vill att riksdagen via regeringen ger sig till känna vad i motionen anförts om drama-pedagogernas utbildningssituation. Punkten har inte vidare någon hänvisning och har antagligen inte fått gensvar.

Motion 2000/01:Kr345

Samma innehåll som ovan, Kultur, medier, trossamfund och fritid. Inlämnad av paritet som en Kommittémotion.

Motion 2000/01:Kr289

Kulturpolitiken, skriven av Birgitta Sellén (c), Margareta Andersson (c), Sofia Jonsson (c)

Marianne Andersson (c), Erik Arthur Egervärn (c), Agne Hansson (c) . Här beskrivs Centerpartiets kulturpolitik. Det som nämns avseende drama är exakt samma text man formulerade I Motion 1999/2000:Ub212, Kunskap och lärande.

Motion med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning, skriven av Sofia Jonsson (c) Margareta Andersson (c) Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c) Agne Hansson (c) Birgitta Sellén (c)

Lärarutbildningskommittén betonar vikten av att utnyttja olika kultur- former och konstnärliga uttryck i skolans läroprocesser. "Som lärare skall man sträva efter att integrera kultur i skolan på ett sådant sätt att konstens metod blir en självklar kunskaps-väg i skolans vardagliga arbete ... Barn och ungdomar måste i ökad utsträckning få möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande på skilda sätt genom olika språkformer." Som exempel kan nämnas att drama kan spela en viktig roll för hela skolan.

Därpå följer åter stycket som nämns ovan och som börjar med “Dramapedagogiken skapar stark inlevelse och förståelse.” Man menar dock att drama är en bra metod för alla lärare, dock nämner man inte utbildningsproblemet av dramapedagoger.

Motion 2001/02:Kr279

Kultur- och idrottspolitik. Centerpartiet är aktiva med motioner, I denna motion återkommer samma stycke som tidigare nämnts om drama. Den är skriven av Agne Hansson (c) Birgitta Carlsson (c) Margareta Andersson (c) Rolf Kenneryd (c)

Kenneth Johansson (c) Lena Ek (c) Birgitta Sellén (c).

Motion 2001/02:Kr418

Skapande verksamhet, är inlämnad av KD. Man nämner bland annant att man vill att dramapedagogernas utbildningssituation formuleras.

2.5.3 Dramapedagoger

Ett område med direkt anknytning till kultur och skola är det alltmer efterfrågade dramapedagogiska arbetet. Dramapedagogiken används till exempel med stor framgång i olika problemsituationer i skolan, men också organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv och teater använder sig av dramapedagogiken. Dramapedagogernas utbildningssituation måste aktualiseras. Yrkesutbildningen bedrivs idag endast i mycket liten skala och antalet sökande till det begränsade antalet utbildningsplatser är mycket stort. Behoven är stora och efterfrågan på utbildade dramapedagoger överstiger med råge tillgången. Vi vidhåller därför vårt tidigare krav på en utredning som ser över efterfrågan och utbildningssituationen för dramapedagoger.

Äntligen en fråga som får gehör. Den tas upp i utbildningsutskottet 2001/02:UBU1. Utgiftsområde 16, Utbildning ochuniversitetsforskning punkt 53. Dramapedagogutbild-ning. Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub410 och 2001/02:Kr418 yrkande nummer 7 med följande motivering:

U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Yrkanden motsvarande dem som nu väckts när det gäller dramapedagogutbildning behandlades förra året i utskottets betänkande 2000/01:UbU8. Som utskottet då påpekade ger den nya lärarutbildningens struktur utrymme för att erbjuda inriktningar och specialiseringar på dramapedagogik. Det finns ännu ingen överblick över utbudet av inriktningar och specialiseringar vid de olika lärosätena i landet inom den nya lärarutbildningen, som startade innevarande termin. Utskottet anser liksom tidigare att det i första hand ankommer på andra än riksdagen att bedöma vilka utbildningar inom det estetiska området som kan behövas för t.ex. terapeutiskt eller rehabiliterande arbete eller för folkbildning och fritidsverksamhet.

Motion 2001/02:Ub410

Dramapedagogutbildningen, statens ansvar att tillhandahålla dramapedagogutbildning. Skriven av Tasso Stafilidis (v),Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Willy Söderdahl (v). 2001/02:Ub410 av Tasso Stafilidis m.fl. (v): Riksdagen avråder reg-eringen att utreda statens ansvar att tillhandahålla dramapedagogutbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett stort antal yrkanden om lärarutbildning. Flera av yrkandena motsvarar sådana som riksdagen tog ställning till vid riksmötet 2000/01 eller gäller frågor som det är lärosätenas sak att besluta om. Riksdagen bör inte begära en utredning om dramapedagogutbildningen.

Man har med andra ord inte förstått innebörden i Stafilidis et al. när de beskriver DP-utbildningens problematiska situation utan man likställer den med andra pedagog-utbildningar. Stafilidis med flera ger sig inte utan skriver ytterligare en motion 2002.

Motion 2002/03:Kr370

Skapande verksamhet är en upprepning av Kds tidigare motion här ovan med samma namn.

Motion 2002/03:Ub517

Dramapedagogutbildningen. (v).

Motion 2002/03:Ub234

Dramapedagoger i skolan av (c)

I utskottets betänkande återger man frågor om utbildning av dramapedagoger som tas upp i ovan två motioner från 2002.

Enligt motion 2002/03:Ub517 (v) har staten ansvar för att tillhandahålla dramapedagogutbildning. Motionären påpekar att det i dag utbildas dramapedagoger endast vid en folkhögskola i hela landet, vilket betyder att alltför få dramapedagoger utbildas. Behoven av dramapedagoger överstiger enligt motionären vida tillgången. Drama har stor betydelse för skolans elever, för att stärka självförtroendet och förmågan till empati. Det är viktigt att skolan kan erbjuda eleverna kvalificerade pedagoger som kan ge dem träning i detta.

Även i motion 2002/03:Ub234 (c) skriver motionärerna att det behövs dramapedagoger i skolorna. För att säkra utbildningen behövs enligt deras mening en utredning som ser på efterfrågan i samhället på denna yrkeskompetens, för att man senare eventuellt skall ålägga universitet och högskolor att utbilda fler dramapedagoger.

Utskottet föreslår riksdagen att avslå yrkandena med hänvisning till vad man grundade sitt avslag två år tidigare, nämligen att den nya lärarutbildningen öppnar möjlighet till inriktningar och specialiseringar på dramapedagogik vilket de menar förändrar läget för den folkhöskoledrivna DP-utbildningen.

Utbildningen för den nya lärarexamen startade höstterminen 2001. Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att bedöma om det behövs något initiativ av statsmakterna angående dramapedagogutbildning.

Riksdagen avslår därmed motionerna 2002/03:Ub234 och 2002/03:Ub517. Man hänvisar till 2001, det är nu ca. 14 år sedan och någon förbättring har knappast skett.

Motion 2003/04:Ub231

Utbildning av dramapedagoger av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (c) Denna motion får avslag.

Motion 2004/05:Kr361

Skapande verksamhet Kd står fast vid att driva frågan för dramapedagogernas utbildningssituation. De skriver en liknande motion som inkluderar DP, 2004.

Motion2004/05:Ub329

En fristående motion, Dramapedagog av Tasso Stafilidis (v)

Dessa båda motioner från 2004 som tar upp utbildningssituationen för dramapedagoger tas upp i utskottet. De debatteras enligt nedan:

4.   Dramapedagogutbildning (punkt 37) – kd

av Torsten Lindström (kd).

Dramapedagogiken används med stor framgång i olika problemsituationer i skolan, men också organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv och teater använder sig av dramapedagogik. Behoven av dramapedagogik är stora och efterfrågan på utbildade dramapedagoger överstiger med råge tillgången.

5.   Dramapedagogutbildning (punkt 37) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Utbildning inom drama kan ha stor och positiv betydelse i skolan för att stärka elevernas självförtroende och förmåga till empati. Det är därför viktigt att blivande lärare kan ta med drama i sin utbildning, vilket den nuvarande lärarexamen ger möjlighet till. Det är också angeläget att högskolor som ger lärarutbildning erbjuder kurser i drama.

Dessa motionern får avlag med följande motivering:

U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.  Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid förra riksmötet anser vi i dag att det ännu är för tidigt att bedöma om det behövs något initiativ av statsmakterna angående dramapedagogutbildning.

Utbildning till dramapedagog ges för närvarande på Västerbergs folkhögs-kola och är tvåårig. För att bli antagen skall man vara minst 20 år, vara behörig för högskolestudier, ha minst ett års arbetslivserfarenhet, ha deltagit i dramagrupp eller amatörteater samt varit ledare för någon form av gruppverksamhet. Vid Högskolan i Gävle finns fristående kurser i dramapedagogik på 20+20 poäng, som tillsammans med den tvååriga utbildningen vid Västerbergs folkhögskola kan ge en filosofie kandidatexamen.

Motion 2005/06:Ub517

Dramapedagogutbildningen av Tasso Stafilidis (v) Som utskottet avslår att tas upp. Däremot nämns motionen ändå under punkt 13 där utskottet föreslår att man ska bifalla två andra motioner som tar upp DP utbindning.

11. Utbildning för dramapedagoger, punkt 13 (kd, c)

av Torsten Lindström (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr417

yrkande 3 och 2005/06:Ub426 yrkande 45 och avslår motion 2005/06:

Ub517.

Men riksdagen beslutar att avslå alla 3 motioner.  I nuläget finns inga motioner som tar upp dramapedagogikens situation både avseende utbildningsnivå eller berättigande i den svenska läroplanen med kursplan och fördelning av resurserna, vilken är minst sagt problematisk.

Varför är det så svårt att föra in drama som ett eget skolämne i grundskolan? Själv arbetar jag på en internationell skola där man inser vikten av det som förmedlas i drama. Men den skolan är inte till för alla utan för utländska besökares barn i Sverige och de som förväntas resa utomlands med sina föräldrar inom en snar framtid. Det är en kvalitativt välrenomerad skola som aldrig ifrågasatt att drama är ett självständigt skolämne.

Marie Umerkajeff

Auktoriserad dramapedagog

Gymnasielärare Drama/Psykologi