Fortsätt till huvudinnehåll

I begynnelsen var uppfostran

Stod och putsade spisen med svinto och fascinerades över det effektiva resultatet och undrade varför jag inte alltid tog fram svinto när spisen eller diskbänken behövde skina... Och då tänkte jag på barnuppfostran helt plötsligt och fann en liknelse där.



Pappan till barnen tar ju till svinto hela jävla tiden, och nog blir det ett skinande resultat, men används det för ofta så är det ju så att det visserligen tar bort det fläckiga, dammiga, smutsiga, men lämnar små oreparerliga repor efter sig, och vid dagligt användande så skulle ju snart ytan ej längre gå att polera... Undrar om någon förstår vad jag menar, hm.. Ja men när despoten kommer för att lämna sonen på söndagkväll och har gjort ett läxschema. Nu ska han komma hem två timmar tidigare från fritids och jobba sig metodiskt igenom matematikboken för att sedan om två månader vara ikapp. Själv åker jag till fjärran land för att arbeta. Förväntar mig att du samarbetar och jag och sonen har läst igenom metodpappret och skapat denna åtgärd i samförstånd Vilken sabla byråkratakrobat.

Dissonansen blir total i mitt huvud - det absolut självklara kan man inte formulera, eller kan man det? Klart man kan om man anstränger sig, mina tankar hopppar av synaps-tåget innan de når neuronkärnan... lägg ner nuM vad vill du visa hela världen,


Åter till rubriken. I våras, eller förra senvintern, när jag och dottern eldade upp alla mina kvarlåtenskaper från mitt tidigare liv, då hade vi en del samtal om ditten och datten. Vid ett tillfälle sa jag något om "rent mjöl i påsen". Flickebarnet, okay då! kvinnan, helt enkelt mellandottern, kopplade detta till schyst knark!!!
Helt rätt förstås, för liknelser ska ju vara, antar jag, bildassociationer och inte ser man mjölet i påsen, däremot känner barn väl till så kallade knarkpåsar.
Även sladden som ju ännu går på lågstadiet, fast lågstadiet ett urgammalt begrepp finns väl inte...
Han fann en knarkpåse, tom, i hissen häromdagen. Nu håller han och kompisen på att kartlägga, då vi bor i ett hyreshus i en kommun där allmännyttan hör till undantagen, vem som är missbrukare.
Deras teori är att åtminstone en familj på varje plan (10) måste ha missbruksproblem.
För att inte förolämpa närmsta grannar har vi konstaterat att på vår våning måste det vara vår familj, klart det är vi närmare eftertanke....
Så min funktion borde då vara eller mitt kall kanske att visa pojkarna att bakom varje missbrukare finns en människa, en liten kille eller tjej som de, som någon gån likt dem lekt fyllisar och knarkare och tjocka puckade poliser.
Men nu för tiden blír leken fångad i filmer som de sedan lägger ut på you tube "moonandes" rakt in i kameran och inser inte konsekvenserna av detta. Kanske att någon pedofil klippt ut just deras rumpa och forwardar och rewindar klippet i takt med sitt runkande, oj! förlåt!
Incinuerar jag att det bara är män som lider av pedofili...
Enligt sonen är det så.
I somras när han kravlade runt i bilen naken, ej fastspänd bara det är ju ett brott vädjade jag till honom att klä på sig, vi var på långresa, jag sa, de som åker förbi oss kan ju tro att jag är pedofil.
- Mamma! (skrattar ungen då) du kan inte vara det för du är ju tjej!!! ????
Jag kommenterade det inte då... borde kanske göra det snart - prata om det faktum att saker och ting sällan syns på utsidan. Tänk vad lätt det skulle vara då?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

ARTs-Based Research Methods - forskarutbildningskurs vid SU Litteratursökningen

Litteraturlista 2014-11-05    CeHum/ERG The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods Barone, T. (2008). Arts-based Research. In L.M. Given (ed.) , p. 29-32. London: SAGE Publ. (4 s.) Irwin, R.L. (2008). A/R/Tography. In L.M. Given (ed.), p. 26-29. London: SAGE Publ. (4 s.) Knowles, J.G. & Cole, A.L. (2008). Arts-informed Research. In L.M. Given (ed.) p. 32-35. London: SAGE Publ. (4 s.) Barrett, J. R. (2009). Narrative inquiry and indelible impressions – a commentary. In M. S. Barrett & S. Stauffer (Eds.), Narrative inquiry in music education: Troubling certainty (pp. 195–199). New York: Springer.(4 s.) Eftersom det bara är fyra sidor ska jag gå till biblioteket och kopiera dessa. Men jag lyckades via Google Schoolar att kopiera ihop två av dessa fyra sidor, 195 och 196. Borgdoff, Henk. (2010). Where are we today? The state of the art in artistic research. Forskning och kritik – granskning och recension av konstnärlig for...

En utredning om en gymnasieskola för alla SOU2016:77 har besvarats.

Jag skriver för tillfället på en magisteruppsats vid Södertörn om praktisk kunskap. Där tar jag spjärn mot den aktuella utredningen. Jag förvånas över att man inte tar större hjälp och råd från esteterna själva. Nu har i alla fall jag och min kollega Anneli besvarat den med våra synpunkter. Dessutom adderade jag några synpunkter till dramalärare i högre utbildnings remissvar. Nu gäller det att man öppnar upp för ett nytt sätt att se på skolans indelning i ämnen, kurser och metod. De punkter vi föreslog att de ska undersöka: ·       Vi stödjer förslaget om att införa ett estetiskt ämne i alla de nationella programmen i gymnasieskolan med krav på ämnesplan och behöriga lärare. ·       Vi ställer oss tveksamma till att begränsa dessa till endast två ämnen. ·       Vi efterlyser tydlighet avseende om man ser på de estetiska ämnena som en metod för en pågående bildningsresa för alla människor eller om m...

Vetenskaplig publicering?

Vad räknas som vetenskaplig publicering? Ja det kan man fråga sig, men jag fann denna formulering vid Umeå universitet De krav som ställs för att man i DiVA ska registrera sig som författare till en artikel är detsamma som gäller generellt vid vetenskaplig publicering. Ur riktlinjer för vetenskaplig publicering fastställda av Medicinska fakultetsnämnden vid Umeå universitet den 23 april 2008: Meriterad till författarskap är den som: lämnat påtagliga och intellektuella bidrag till projektets idé och design eller datainsamling, analys och tolkning av data skrivit utkast till artikeln, eller kritiskt reviderat utkastet vad avser intellektuellt viktigt innehåll slutligt godkänt artikeln inför publicering Punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga vara uppfyllda. Den som uppfyller kvalifikationerna enligt punkterna 1–3 ovan skall vara medförfattare. En forskare som nämns i en artikel som "collaborator" eller gett underlag till en artikel via en "study group" sk...